Zabura 33

1 Ku rera da farin ciki ga Ubangiji ku adalai; daidai ne masu gaskiya su yabe shi.

Fröjder eder af Herranom, I rättfärdige; de fromme skola prise honom härliga.

2 Ku yabi Ubangiji da garaya; ku yi kiɗi gare shi da molo mai tsirkiya goma.

Tacker Herranom med harpor; och lofsjunger honom på psaltare af tio stränger.

3 Ku rera masa sabuwar waƙa; ku yi kiɗi da gwaninta, ku kuma yi sowa don farin ciki.

Sjunger honom en ny viso; sjunger väl på strängaspel med klingande ljud.

4 Gama maganar Ubangiji daidai ne da kuma gaskiya; yana da aminci cikin kome da yake yi.

Ty Herrans ord är sannfärdigt; och hvad han lofvar, det håller han visserliga.

5 Ubangiji yana ƙaunar adalci duniya ta cika da ƙaunarsa marar ƙarewa.

Han älskar rättfärdighet och dom; jorden är full af Herrans godhet.

6 Ta wurin maganar Ubangiji aka yi sammai, rundunar taurarinsu kuwa da numfashin bakinsa.

Himmelen är gjord genom Herrans ord, och all hans här genom hans muns anda.

7 Ya tattara ruwan teku cikin tuluna; ya sa zurfafa cikin gidajen ajiya.

Han håller vattnet i hafvet tillsammans, såsom uti en lägel; och lägger djupen i det fördolda.

8 Bari dukan duniya ta ji tsoron Ubangiji; bari dukan mutanen duniya su girmama shi.

All verlden frukte Herran; honom rädes allt det som på jordene bor.

9 Gama ya yi magana, abu ya kuwa kasance; ya umarta, ya kuwa tsaya daram.

Ty om han säger, så sker det; om han bjuder, så är det gjordt.

10 Ubangiji yakan soke shirye-shiryen al’ummai; yakan wofintar da manufofin mutane.

Herren gör Hedningarnas råd omintet, och vänder folks tankar.

11 Amma shirye-shiryen Ubangiji kan tsaya daram har abada, manufofin zuciyarsa kuwa har dukan zamanai.

Men Herrans råd blifver evinnerliga; hans hjertas tankar i evighet.

12 Mai farin ciki ce al’ummar da Allah ne Ubangijinta, mutanen da ya zaɓa don gādonsa.

Saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är; det folk, som han till ett arf utkorat hafver.

13 Daga sama Ubangiji ya duba ya kuwa ga dukan’yan adam;

Herren skådar neder af himmelen, och ser all menniskors barn.

14 daga mazauninsa yana lura da dukan waɗanda suke zama a duniya,

Utaf sinom fasta stol ser han uppå alla de som på jordene bo.

15 shi da ya yi zukatan duka, wanda yake kula da kome da suke yi.

Han böjer allas deras hjerta; han aktar uppå alla deras gerningar.

16 Babu sarkin da ake ceto ta wurin yawan mayaƙansa; ba jarumin da kan kuɓuta ta wurin yawan ƙarfinsa.

Enom Konung hjelper intet hans stora magt; enom kämpa varder icke hulpet genom hans stora kraft.

17 Dogara a kan doki don ceto banza ne; duk da yawan ƙarfinsa ba ya ceto.

Hästar hjelpa ock intet, och deras stora starkhet frälsar intet.

18 Amma idanun Ubangiji suna a kan wanda yake tsoronsa, a kan waɗanda suke sa zuciya cikin ƙaunarsa marar ƙarewa,

Si, Herrans öga ser uppå dem som frukta honom; de som uppå hans godhet trösta;

19 don yă cece su daga mutuwa ya bar su da rai a lokacin yunwa.

Att han skall fria deras själ ifrå dödenom, och föda dem i hårdom tid.

20 Muna jiran Ubangiji da bege; shi ne taimakonmu da garkuwarmu.

Vår själ väntar efter Herranom; han är vår hjelp och sköld.

21 A cikinsa zukatanmu na farin ciki, gama mun dogara cikin sunansa mai tsarki.

Ty vårt hjerta gläder sig af honom, och vi hoppes på hans helga Namn.

22 Bari ƙaunarka marar ƙarewa ta zauna a kanmu, ya Ubangiji, ko ma da muke sa begenmu a gare ka.

Din godhet, Herre, vare öfver oss, såsom vi på dig förtröste.