Zabura 124

1 Waƙar haurawa. Ta Dawuda. Da ba don Ubangiji ya kasance a gefenmu ba, bari Isra’ila yă ce,

En visa Davids i högre choren. Om Herren icke med oss vore; så säge Israel.

2 da ba don Ubangiji ya kasance a gefenmu ba sa’ad da aka auka mana,

Om Herren icke med oss vore, när menniskorna sig emot oss sätta,

3 sa’ad da fushinsu ya ƙuna a kanmu, ai, da sun haɗiye mu da rai;

Så uppsvulge de oss lefvande, då deras vrede sig öfver oss förgrymmar;

4 da rigyawa ta kwashe mu, da ambaliya ta rufe mu.

Så fördränkte oss vatten; strömmar ginge öfver våra själar;

5 Da ruwa mai hauka ya share mu ƙaf.

Vatten ginge allt för högt öfver våra själar;

6 Yabo ya tabbata ga Ubangiji, wanda bai bari aka yayyage mu da haƙoransu ba.

Lofvad vare Herren, att han icke gifver oss till rofs uti deras tänder.

7 Mun tsira kamar tsuntsu daga tarkon mai farauta; an tsinke tarko, muka kuwa tsira.

Vår själ är undkommen, såsom en fogel ens foglafängares snaro; snaran är söndergången, och vi äre löse.

8 Taimakonmu yana a sunan Ubangiji, Wanda ya yi sama da ƙasa.

Vår hjelp står i Herrans Namn, den himmel och jord gjort hafver.