< Zabura 116 >

1 Ina ƙaunar Ubangiji, gama ya ji muryata; ya ji kukata ta neman jinƙai.
Det är mig ljuft, att Herren hörer mina röst och mina bön;
2 Domin ya juye kunnensa gare ni, zan kira gare shi muddin ina da rai.
Att han böjer sina öron till mig; derföre vill jag åkalla honom i mina lifsdagar.
3 Igiyoyin mutuwa sun shaƙe ni, wahalar kabari sun zo a kaina; na cika da wahala da ɓacin rai. (Sheol h7585)
Dödsens snaror hade omfattat mig, och helvetes ångest hade råkat uppå mig; jag kom i jämmer och nöd. (Sheol h7585)
4 Sai na kira ga sunan Ubangiji na ce, “Ya Ubangiji, ka cece ni!”
Men jag åkallade Herrans Namn: O! Herre, fräls mina själ.
5 Ubangiji mai alheri ne da kuma mai adalci; Allahnmu yana cike da tausayi.
Herren är nådelig och rättfärdig, och vår Gud är barmhertig.
6 Ubangiji yana tsare masu tawali’u; sa’ad da nake cikin tsananin bukata, ya cece ni.
Herren bevarar de enfaldiga; när jag nederligger så hjelper han mig.
7 Ka kwantar da hankali, ya raina, gama Ubangiji mai alheri ne a gare ka.
Var nu åter tillfrids, min själ; ty Herren gör dig godt.
8 Gama kai, ya Ubangiji, ka ceci raina daga mutuwa, idanuna daga hawaye, ƙafafuna daga tuntuɓe,
Ty du hafver uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon ifrå tårar, min fot ifrå fall.
9 don in iya tafiya a gaban Ubangiji a ƙasar masu rai.
Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande.
10 Na gaskata, saboda haka na ce, “An azabtar da ni ƙwarai.”
Jag tror, derföre talar jag; men jag varder svårliga plågad.
11 Kuma cikin rikicewana na ce, “Dukan mutane maƙaryata ne.”
Jag sade i min häpenhet: Alla menniskor äro lögnaktige.
12 Yaya zan sāka wa Ubangiji saboda dukan alherinsa gare ni?
Huru skall jag vedergälla Herranom alla hans välgerningar, som han mig gör?
13 Zan daga kwaf na ceto in kuma kira ga sunan Ubangiji.
Jag vill taga den helsosamma kalken, och predika Herrans Namn.
14 Zan cika alkawurana ga Ubangiji a gaban dukan mutanensa.
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt folk.
15 Abu mai daraja a gaban Ubangiji shi ne mutuwar tsarkakansa.
Hans helgons död är dyr hållen för Herranom.
16 Ya Ubangiji, da gaske ni bawanka ne; ni bawanka ne, ɗan baiwarka; ka’yantar da ni daga sarƙoƙi.
O! Herre, jag är din tjenare; jag är din tjenare, dine tjenarinnos son; du hafver sönderslitit mina band.
17 Zan yi hadayar godiya gare ka in kuma kira bisa sunan Ubangiji.
Dig vill jag offra tacksägelse, och predika Herrans Namn.
18 Zan cika alkawurana ga Ubangiji a gaban dukan mutanensa,
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt hans folk;
19 a filayen gidan Ubangiji, a tsakiyarki, ya Urushalima. Yabi Ubangiji.
Uti gårdarna åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. Halleluja.

< Zabura 116 >