< Zabura 114 >

1 Sa’ad da Isra’ila ya fito daga Masar, gidan Yaƙub daga mutane masu baƙon harshe,
Då Israel ut ur Egypten drog, Jacobs hus ifrå främmande folk.
2 Yahuda ya zama wuri mai tsarki na Allah, Isra’ila mallakarsa.
Då vardt Juda hans helgedom, Israel hans välde.
3 Teku ya kalla ya kuma gudu, Urdun ya juye da baya;
Hafvet såg det, och flydde; Jordanen vände tillbaka.
4 duwatsu suka yi tsalle kamar raguna, tuddai kamar tumaki.
Bergen sprungo såsom lamb; högarna såsom ung får.
5 Me ya sa, ya teku, kika gudu, Ya Urdun, ka juya baya,
Hvad var dig, du haf, att du flydde; och du Jordan, att du tillbakavände?
6 ku duwatsu, kuka yi tsalle kamar raguna, ku tuddai, kamar tumaki?
I berg, att I sprungen såsom lamb; I högar, såsom ung får?
7 Ki yi rawar jiki, ya duniya, a gaban Ubangiji, a gaban Allah na Yaƙub,
För Herranom bäfvade jorden, för Jacobs Gud;
8 wanda ya juye dutse ya zama tafki, dutse mai ƙarfi zuwa maɓulɓulan ruwa.
Den bergsklipporna förvandlar uti vattusjöar, och stenen i vattukällor.

< Zabura 114 >