Zabura 103
1 Ta Dawuda. Yabi Ubangiji, ya raina; dukan abin da yake cikin cikina, yabi sunansa mai tsarki.
Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
2 Yabi Ubangiji, ya raina, kada kuma ka manta dukan alheransa,
Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
3 wanda yake gafarta dukan zunubai yake kuma warkar da dukan cututtuka,
han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
4 wanda ya fanshi ranka daga rami ya naɗa maka rawani da ƙauna da kuma tausayi,
han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
5 Wanda ya ƙosar da kai da abubuwa masu kyau domin a sabunta ƙuruciyarka kamar na gaggafa.
han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
6 Ubangiji yana aikata adalci da kuma gaskiya ga duk waɗanda aka danne.
HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
7 Ya sanar da hanyoyinsa wa Musa, ayyukansa ga mutanen Isra’ila.
Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
8 Ubangiji mai tausayi ne da kuma alheri, mai jinkirin fushi, cike da ƙauna.
Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
9 Ba zai yi ta zargi ba ba kuwa zai yi ta jin fushi har abada ba;
Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
10 ba ya yin da mu gwargwadon zunubanmu ko yă sāka mana bisa ga laifofinmu.
Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
11 Gama kamar yadda sammai suke can bisa duniya, haka girmar ƙaunarsa yake wa masu tsoronsa;
Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
12 kamar yadda gabas yake daga yamma, haka ya cire laifofinmu daga gare mu.
Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
13 Kamar yadda mahaifi yake jin tausayin’ya’yansa, haka Ubangiji yake jin tausayin waɗanda suke tsoronsa;
Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
14 gama ya san yadda aka yi mu, ya tuna cewa mu ƙura ne.
Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
15 Game da mutum dai, kwanakinsa suna kamar ciyawa da suke haɓaka kamar fure a gona;
En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
16 iska kan hura a kansa sai ya ɓace ba a kuwa sāke tuna da inda dā yake.
När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
17 Amma daga madawwami zuwa madawwami ƙaunar Ubangiji tana tare da waɗanda suke tsoronsa, adalcinsa kuma tare da’ya’yansu,
Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
18 tare da waɗanda suke kiyaye alkawarinsa suna kuma tuna su yi biyayya da farillansa.
när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
19 Ubangiji ya kafa kursiyinsa a sama, masarautarsa kuwa na mulki a bisa duka.
HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
20 Yabi Ubangiji, ku mala’ikunsa, ku jarumawa masu yi masa aiki, waɗanda suke yin biyayya da maganarsa.
Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
21 Yabi Ubangiji, dukanku rundunarsa ta sama, ku bayinsa waɗanda kuke aikata nufinsa.
Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
22 Yabi Ubangiji, dukanku ayyukansa ko’ina a mulkinsa. Yabi Ubangiji, ya raina.
Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
