< Karin Magana 6 >
1 Ɗana, in ka shirya tsaya wa maƙwabcinka don yă karɓi bashi, in ka sa hannunka don ɗaukar lamunin wani,
Min son, varder du lofvetsman för din nästa, så hafver du häktat dina hand intill en främmanda;
2 in maganarka ta taɓa kama ka, ko kalmomin bakinka sun zama maka tarko,
Du äst invefvad med dins muns tal, och gripen uti dins muns ord.
3 to, sai ka yi haka, ɗana don ka’yantar da kanka; da yake ka shiga hannuwan maƙwabcinka, ka tafi ka ƙasƙantar da kanka; ka roƙi maƙwabcinka!
Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du äst kommen dinom nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.
4 Ka hana kanka barci, ko gyangyaɗi a idanunka ma.
Låt icke din ögon sofva, eller din ögnahvarf sömnig vara.
5 Ka’yantar da kanka, kamar barewa daga hannun mai farauta, kamar tsuntsu daga tarkon mai kafa tarko.
Uthjelp dig, såsom en rå utu handene, och såsom en fogel utu foglafängarens hand.
6 Ku tafi wurin kyashi, ku ragwaye; ku lura da hanyoyinsa ku zama masu hikima!
Gack bort till myrona, du later; se uppå hennes seder, och lär.
7 Ba shi da jagora ba shugaba ko mai mulki,
Ändock hon ingen Första eller höfvitsman, eller herra hafver,
8 duk da haka yakan yi tanade-tanadensa da rani ya kuma tattara abincinsa a lokacin girbi.
Tillreder hon dock likväl sitt bröd om sommaren, och samkar sin mat i andene.
9 Har yaushe za ku kwanta a can, ku ragwaye? Yaushe za ku farka daga barcinku?
Huru länge ligger du, later? När vill du uppstå af dinom sömn?
10 Ɗan barci, ɗan gyangyaɗi, ɗan naɗin hannuwa don a huta,
Ja, sof ännu litet, tag der ännu en sömn före; lägg ännu litet händerna tillhopa, att du må sofva;
11 talauci kuwa zai zo kamar’yan hari rashi kuma kamar ɗan fashi.
Så skall fattigdomen med hast komma öfver dig, såsom en vandrare, och armod såsom en väpnad man.
12 Sakare da mutumin banza wanda yana yawo da magana banza a baki,
En bedrägelig menniska, en skadelig man går med vrångom mun;
13 wanda yake ƙyifce da ido, yana yi alama da ƙafafunsa yana kuma nuni da yatsotsinsa,
Vinkar med ögonen, tecknar med foten, viser med fingren;
14 wanda yake ƙulla mugunta da ruɗu a cikin zuciyarsa, kullum yana tā-da-na-zaune-tsaye
Tänker alltid något ondt och argt i sitt hjerta, och kommer trätor åstad.
15 Saboda haka masifa za tă fāɗa farat ɗaya; za a hallaka shi nan da nan, ba makawa.
Derföre skall honom hans ofärd hasteliga komma; och skall med snarhet sönderbråkad varda, så att der ingen hjelp vara skall.
16 Akwai abubuwa shida da Ubangiji ya ƙi, abubuwa bakwai da suke abin ƙyama gare shi,
Si, sex stycke hatar Herren, och vid det sjunde hafver han en styggelse:
17 duban reni, harshe mai ƙarya, hannuwa masu zub da jinin marar laifi,
Högfärdig ögon, falsk tungo, händer som utgjuta oskyldigt blod;
18 zuciyar da take ƙulla mugayen dabaru, ƙafafun da suke sauri zuwa aikata mugunta,
Hjerta som med arga list umgår, fötter som snare äro till att göra skada;
19 mai shaidar ƙarya wanda yake zuba ƙarairayi, da kuma mutumin da yake tā-da-na-zaune-tsaye a cikin’yan’uwa.
Ett falskt vittne som icke skämmes att tala lögn, och den der träto emellan bröder åstadkommer.
20 Ɗana, ka kiyaye umarnan mahaifinka kada kuma ka ƙyale koyarwar mahaifiyarka.
Min son, bevara dins faders bud, och låt icke fara dine moders lag.
21 Ka ɗaura su a zuciyarka har abada; ka ɗaura su kewaye da wuyanka.
Bind dem tillhopa på ditt hjerta dageliga, och häng dem på din hals;
22 Sa’ad da kake tafiya, za su bishe ka; sa’ad da kake barci, za su lura da kai; sa’ad da ka farka, za su yi maka magana.
När du går, att de leda dig; när du ligger, att de bevara dig; när du uppvaknar, att de äro ditt tal.
23 Gama waɗannan umarnai fitila ne, wannan koyarwa haske ne, kuma gyare-gyaren horo hanyar rayuwa ce,
Ty budet är en lykta, och lagen är ett ljus; och tuktans straff är lifsens väg;
24 suna kiyaye ka daga mace marar ɗa’a daga sulɓin harshen mace marar aminci.
På det du må bevarad blifva för en ond qvinno; för enes främmandes släta tungo.
25 Kada ka yi sha’awarta a cikin zuciyarka kada ka bar ta tă ɗauki hankalinka da idanunta.
Låt hennes dägelighet icke göra dig lusta i ditt hjerta, och förtag dig icke på hennes ögnahvarf.
26 Gama karuwa takan mai da kai kamar burodin kyauta, mazinaciya kuma takan farauci ranka.
Ty en sköka tager enom sitt bröd ifrå; men en gift qvinna fångar ädla lifvet.
27 Mutum zai iya ɗiba wuta ya zuba a cinyarsa ba tare da rigunansa sun ƙone ba?
Kan ock någor behålla eld i barmen, så att hans kläder icke brinna?
28 Mutum zai iya yin tafi a garwashi wuta mai zafi ba tare da ƙafafunsa sun ƙone ba?
Huru skulle någor gå på glöd, så att hans fötter icke brände varda?
29 Haka yake da wanda ya kwana da matar wani; babu wanda ya taɓa ta da zai tafi babu hukunci.
Alltså går det honom, som till sins nästas hustru går; der blifver ingen ostraffad, den vid henne kommer.
30 Mutane ba sa ƙyale ɓarawo in ya yi sata don yă ƙosar da yunwarsa sa’ad da yake jin yunwa.
Det är enom tjuf icke så stor skam, om han stjäl till att mätta sina själ, då honom hungrar;
31 Duk da haka in aka kama shi, dole yă biya sau bakwai ko da yake abin zai ci dukan arzikin gidansa.
Och om han gripen varder, gifver han det sjufaldt igen, och lägger dertill alla ägodelarna i sitt hus.
32 Amma mutumin da ya yi zina ba shi da hankali; duk wanda ya yi haka yana hallaka kansa ne.
Men den som med ene qvinno hor bedrifver, han är en dåre, och förer sitt lif uti förderf.
33 Dūka da kunya ne za su zama rabonsa, kuma kunyarsa za tă dawwama.
Dertill skall plåga och skam komma uppå honom, och hans skam skall intet utskrapad varda.
34 Gama kishi kan tā da hasalar miji, kuma ba zai ji tausayi ba sa’ad da yake ramawa.
Ty mansens harm hafver nit, och skonar intet på hämndenes tid;
35 Ba zai karɓi duk wata biya ba; zai ƙi cin hanci, kome yawansu.
Och ser icke till någon person, den försona måtte; och tager intet vid, om du än mycket skänka ville.