Karin Magana 15
1 Amsa da tattausar harshe kan kwantar da fushi, amma magana da kakkausan harshe kan kuta fushi.
Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 Harshen mai hikima kan yi zance mai kyau a kan sani, amma bakin wawa kan fitar da wauta.
De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 Idanun Ubangiji suna a ko’ina, suna lura da masu aikata mugunta da masu aikata alheri.
HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 Harshen da ya kawo warkarwa shi ne itacen rai, amma harshe mai ƙarya kan ragargaza zuciya.
En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 Wawa yakan ƙi kulawa da horon da mahaifinsa yake masa, amma duk wanda ya yarda da gyara kan nuna azanci.
Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 Gidan adali yana da dukiya mai yawa, amma albashin mugaye kan kawo musu wahala.
Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 Leɓunan masu hikima sukan baza sani; ba haka zukatan wawaye suke ba.
De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 Ubangiji yana ƙyamar hadayar mugaye, amma addu’ar masu aikata gaskiya kan sa ya ji daɗi.
De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 Ubangiji yana ƙin hanyar mugaye amma yana ƙaunar waɗanda suke neman adalci.
En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Horo mai tsanani yana jiran duk wanda ya bar hanya; wanda ya ƙi gyara zai mutu.
Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
12 Mai yin ba’a yakan ƙi gyara; ba zai nemi shawara mai hikima ba.
Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 Zuciya mai farin ciki kan sa fuska tă yi haske, amma ciwon zuciya kan ragargaza rai.
Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 Zuciya mai la’akari kan nemi sani, amma bakin wawa wauta ce ke ciyar da shi.
Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 Dukan kwanakin mutumin da ake danniya fama yake yi, amma zuciya mai farin ciki yana yin biki kullum.
Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Gara a kasance da kaɗan da tsoron Ubangiji da a kasance da arziki mai yawa game da wahala.
Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 Gara a ci abincin kayan ganye inda akwai ƙauna da a ci kiwotaccen saniya inda ƙiyayya take.
Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 Mutum mai zafin rai kan kawo faɗa, amma mutum mai haƙuri kan kwantar da faɗa.
En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 An tare hanyar rago da ƙayayyuwa, amma hanyar mai aikata gaskiya buɗaɗɗiyar hanya ce.
Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 Ɗa mai hikima kan kawo farin ciki wa mahaifinsa, amma wawa yakan rena mahaifiyarsa.
En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 Wauta kan sa mutum marar azanci ya yi farin ciki, amma mai basira kan kiyaye abin da yake yi daidai.
I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 Shirye-shirye sukan lalace saboda rashin neman shawara, amma tare da mashawarta masu yawa za su yi nasara.
Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 Mutum yakan yi farin ciki a ba da amsar da take daidai, kuma ina misali a yi magana a lokacin da ya dace!
En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
24 Hanyar rai na yin jagora ya haura wa masu hikima don ta kiyaye shi daga gangarawa zuwa kabari. (Sheol h7585)
Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol h7585)
25 Ubangiji yakan rushe gidan mai girman kai amma yakan kiyaye iyakokin gwauruwa daidai.
Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 Ubangiji yana ƙyamar tunanin mugaye, amma waɗanda suke da tunani masu tsabta yakan ji daɗinsu.
För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 Mutum mai haɗama kan kawo wahala ga iyalinsa, amma wanda yake ƙin cin hanci zai rayu.
Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 Zuciyar mai adalci takan auna amsoshinta, amma bakin mugu yakan fitar da mugunta.
Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 Ubangiji yana nesa da mugaye amma yakan ji addu’ar adalai.
HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 Fuska mai fara’a takan kawo farin ciki ga zuciya, kuma labari mai daɗi na kawo lafiya ga ƙasusuwa.
En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 Duk wanda ya mai da hankali sa’ad da ake tsawata masa ba zai kasance dabam a cikin masu hikima ba.
Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 Duk waɗanda suka ƙi horon sun rena kansu ke nan, amma duk waɗanda sun yarda da gyara sukan ƙara basira.
Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 Tsoron Ubangiji yakan koya wa mutum hikima, kuma sauƙinkai kan zo kafin girmamawa.
HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
