Ayuba 21
1 Sai Ayuba ya amsa,
Därefter tog Job till orda och sade:
2 “Ku saurare ni da kyau; bari wannan yă zama ta’aziyyar da za ku ba ni.
Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.
3 Ku ba ni zarafi in yi magana, bayan na gama sai ku yi ba’arku.
Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.
4 “A wurin mutum ne na kawo kukana? Don me ba zan kāsa haƙuri ba?
Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
5 Ku dube ni, ku kuma yi mamaki; ku rufe bakina da hannunku.
Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.
6 Lokacin da na yi tunanin wannan, sai in ji tsoro; jikina yă fara rawa.
Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.
7 Don me mugaye suke rayuwa har su tsufa, suna kuma ƙaruwa da iko?
Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?
8 Suna ganin’ya’yansu suna girma, suna ganin jikokinsu suna tasowa a kan idanunsu.
De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.
9 Gidajensu suna zama cikin lafiya ba ruwansu da fargaba. Kuma Allah ba ya ba su horo.
Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
10 Shanunsu ba sa fasa haihuwa; suna haihuwa ba sa yin ɓari.
När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.
11 Suna aika’ya’yansu kamar garke;’ya’yansu suna guje-guje da tsalle-tsalle.
Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.
12 Suna rera da kayan kiɗa na ganga da garaya; suna jin daɗin busar sarewa.
De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.
De förnöta sina dagar i lust, och ned till dödsriket fara de i frid. (Sheol h7585)
14 Duk da haka suna ce wa Allah, ‘Ka rabu da mu.’ Ba ma so mu san hanyoyinka.
Och de sade dock till Gud: »Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.
15 Wane ne Maɗaukaki har da za mu bauta masa? Wace riba za mu samu ta wurin yin addu’a gare shi?
Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?»
16 Amma arzikinsu ba a hannunsu yake ba saboda haka ba ruwana da shawarar mugaye.
Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
17 “Duk da haka, sau nawa fitilar mugu take mutuwa? Sau nawa bala’i yake auka masa, ko Allah ya taɓa hukunta mugu cikin fushi?
Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
18 Sau nawa suke zama kamar tattaka a iska, ko kuma kamar ƙura da iskar hadari take kwashewa?
De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.
19 An ce ‘Allah yana tara wa’ya’yan mutum horon da zai ba mutumin.’ Bari yă ba mutumin horo don yă san ya yi haka!
»Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska.» Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
20 Bari idanunsa su ga yadda zai hallaka; bari yă sha daga fushin Maɗaukaki.
Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
21 Ko zai damu da iyalin da ya bari a baya sa’ad da kwanakinsa suka ƙare?
Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?
22 “Wani zai iya koya wa Allah ilimi tun da yana shari’anta har da waɗanda suke manya masu iko?
»Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?»
23 Wani mutum zai mutu cikin jin daɗi da kwanciyar hankali,
Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;
24 jikinsa ɓulɓul, ƙasusuwansa da alamar ƙarfi.
hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
25 Wani kuma zai mutu cikin ɗacin rai, bai taɓa jin daɗin wani abu mai kyau ba.
Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
26 Dukansu kuwa za a bizne su a ƙasa, kuma tsutsotsi za su cinye su.
Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
27 “Na san duk abin da kuke tunani, yadda za ku saɓa mini.
Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
28 Kuna cewa, ‘Yanzu ina gidan babban mutumin nan, tenti wurin da mugaye suke zama?’
I spörjen ju: »Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?»
29 Ba ku taɓa tambayar waɗanda suke tafiya ba? Ba ku kula da labaransu,
Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:
30 cewa an kāre mugu daga ranar bala’i, an kāre shi daga ranar fushi?
att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?
31 Wane ne yake gaya masa abin da ya yi? Wane ne yake rama abin da ya yi?
Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
32 Za a bizne shi a kabari, a kuma yi tsaron kabarinsa.
Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.
33 Akan mai da ƙasa a kan gawarsa a hankali; dukan jama’a suna binsa, da yawa kuma suna gabansa.
Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.
34 “Saboda haka ta yaya za ku iya yi mini ta’aziyya da surutan banzan nan naku? Babu wani abu cikin amsarku sai ƙarya!”
Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.
