Ayuba 19
1 Sai Ayuba ya amsa,
Därefter tog Job till orda och sade:
2 “Har yaushe za ku yi ta ba ni azaba ku kuma murƙushe ni da maganganunku?
Huru länge skolen I bedröva min själ och krossa mig sönder med edra ord?
3 Yanzu sau goma ke nan kuna wulaƙanta ni, kuna kai mini hari na rashin kunya.
Tio gånger haven I nu talat smädligt mot mig och kränkt mig utan all försyn.
4 In gaskiya ne na yi laifi, kuskurena ya rage nawa.
Om så är, att jag verkligen har farit vilse, då är förvillelsen min egen sak.
5 In kuwa za ku ɗaukaka kanku a kaina kuna ɗauka wahalar da nake sha domin na yi laifi ne,
Men viljen I ändå verkligen förhäva eder mot mig, och påstån I att smäleken har drabbat mig med skäl,
6 sai ku san cewa Allah ya yi mini ba daidai ba ya kewaye ni da ragarsa.
så veten fastmer att Gud har gjort mig orätt och att han har omsnärjt mig med sitt nät.
7 “Ko da yake na yi kuka cewa, ‘An yi mini ba daidai ba!’ Ba a amsa mini ba; ko da yake na nemi taimako, ba a yi adalci ba.
Se, jag klagar över våld, men får intet svar; jag ropar, men får icke rätt.
8 Ya tare mini hanya yadda ba zan iya wucewa ba; ya rufe hanyata da duhu.
Min väg har han spärrat, så att jag ej kommer fram, och över mina stigar breder han mörker.
9 Ya cire darajar da nake da ita, ya kuma cire rawani daga kaina.
Min ära har han avklätt mig, och från mitt huvud har han tagit bort kronan.
10 Ya yi kaca-kaca da ni har sai da na ƙare; ya tuge begen da nake da shi kamar itace.
Från alla sidor bryter han ned mig, så att jag förgås; han rycker upp mitt hopp, såsom vore det ett träd.
11 Yana jin haushina ya lissafta ni cikin maƙiyansa.
Sin vrede låter han brinna mot mig och aktar mig såsom sina ovänners like.
12 Rundunarsa ta zo da ƙarfi; suka kafa sansani kewaye da ni, suka zagaye tentina.
Hans skaror draga samlade fram och bereda sig väg till anfall mot mig; de lägra sig runt omkring min hydda.
13 “Ya raba ni da’yan’uwana maza; abokaina sun zama baƙi gare ni.
Långt bort ifrån mig har han drivit mina fränder; mina bekanta äro idel främlingar mot mig.
14 Dangina sun tafi; abokaina na kurkusa sun manta da ni.
Mina närmaste hava dragit sig undan, och mina förtrogna hava förgätit mig.
15 Waɗanda sukan ziyarce ni, da masu yi mini aiki mata sun ɗauke ni baƙo.
Mitt husfolk och mina tjänstekvinnor akta mig såsom främling; en främmande man har jag blivit i deras ögon.
16 Na kira bawana, amma bai amsa ba, ko da yake na roƙe shi da bakina.
Kallar jag på min tjänare, så svarar han icke; ödmjukt måste jag bönfalla hos honom.
17 Numfashina yana ɓata wa matata rai;’yan’uwana sun ƙi ni.
Min andedräkt är vidrig för min hustru, jag väcker leda hos min moders barn.
18 Har’yan yara suna rena ni; in sun gan ni sai su fara yi mini riyar reni.
Till och med de små barnen visa mig förakt; så snart jag står upp, tala de ohöviskt emot mig.
19 Duk abokaina sun yashe ni; waɗanda nake ƙauna sun zama ba sa ƙaunata.
Ja, en styggelse är jag för alla dem jag umgicks med; de som voro mig kärast hava vänt sig emot mig.
20 Ni ba kome ba ne sai dai fata da ƙashi, da ƙyar na tsira.
Benen i min kropp tränga ut i hud och hull; knappt tandköttet har jag fått behålla kvar.
21 “Ku tausaya mini, abokaina, ku ji tausayina, gama hannun Allah ya sauko a kaina.
Haven misskund, haven misskund med mig, I mina vänner, då nu Guds hand så har hemsökt mig.
22 Don me kuke fafarata kamar yadda Allah yake yi? Ba ku gaji da yagar fatata ba?
Varför skolen I förfölja mig, I såsom Gud, och aldrig bliva mätta av mitt kött?
23 “Kash, da ma a ce ana rubuta maganganuna, da an rubuta su a littafi,
Ack att mina ord skreves upp, ack att de bleve upptecknade i en bok,
24 a rubuta su da ƙarfe a kan dutse don su dawwama har abada!
ja, bleve med ett stift av järn och med bly för evig tid inpräglade i klippan!
25 Na san wanda zai fanshe ni yana nan da rai, kuma a ƙarshe zai tsaya a kan duniya.
Dock, jag vet att min förlossare lever, och att han till slut skall stå fram över stoftet.
26 Kuma bayan an hallaka fatata, duk da haka a cikin jiki zan ga Allah.
Och sedan denna min sargade hud är borta, skall jag fri ifrån mitt kött få skåda Gud.
27 Zan gan shi da kaina da idanuna, Ni, ba wani ba ne. Zuciyata ta cika da wannan tunani!
Ja, honom skall jag få skåda, mig till hjälp, för mina ögon skall jag se honom, ej såsom en främling; därefter trånar jag i mitt innersta.
28 “In kuka ce, ‘Za ku ci gaba da matsa mini, tun da shi ne tushen damuwa,’
Men när I tänken: »huru skola vi icke ansätta honom!» -- såsom vore skulden att finna hos mig --
29 sai ku ma ku ji tsoron takobin; gama fushi yakan kawo hukunci ta wurin takobi, sa’an nan za ku san cewa akwai shari’a.”
då mån I taga eder till vara för svärdet, ty vreden hör till de synder som straffas med svärd; så mån I då besinna att en dom skall komma.
