Sòm 58
1 Pou direktè koral la; Nan melodi la “Pa Detwi”. Yon Sòm David Vrèman, èske nou pale ladwati, O lòt dye yo? Èske nou jije san fòt, O fis a lòm yo?
Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke förgicks. Ären I då dumbar, att I icke tala viljen hvad rätt är; och döma hvad likt är, I menniskors barn?
2 Non, nan kè, nou fòmante inikite. Sou latè, nou peze balans pou separe bay vyolans ak men nou.
Ja, af blotta ondsko gören I orätt i landena; och följen efter med edra händer, och gören öfvervåld.
3 Mechan yo pèvès depi nan vant. (Sila) ki bay manti yo fè move wout depi nesans yo.
De ogudaktige äro afvoge af moderlifvet; de ljugare fara ville allt ifrå moderlifvet.
4 Yo gen pwazon tankou pwazon sèpan. Kon vipè soud ki bouche zòrèy li,
De rasa såsom en orm rasar; såsom en döf huggorm, den sitt öra tillstoppar;
5 pou li pa tande vwa a (sila) k ap chame li yo, malgre se yon majisyen abil k ap fè wanga.
Att han icke skall höra kjusarens röst; besvärjarens, den väl besvärja kan.
6 O Bondye, kraze dan nan bouch yo! Kase gwo dan a jenn lyon an, O SENYÈ.
Gud, sönderbryt deras tänder i deras mun. Sönderslå, Herre, oxlatänderna af de unga lejon.
7 Kite yo koule disparèt tankou dlo k ap kouri sou tè. Lè flèch li yo parèt, kite yo fèt tankou shaf san tèt.
De skola förgås såsom vatten, det bortflyter. De skjuta med sina pilar, men de gå sönder.
8 Kite yo tankou kalmason ki fonn, ki vin disparèt pandan l ap mache, tankou avòtman a yon fanm ki p ap janm wè solèy la.
De förgås, såsom en snigel försmäktas; såsom ene qvinnos otidig börd, se de intet solena.
9 Avan chodyè ou yo kab santi dife pikan yo, Li va bale yo fè yo disparèt nan van toubiyon; vèt ak (sila) kap brile yo, ansanm.
Förr än edor törne på buskanom mogne varda, skall vreden i växtenom bortrycka dem.
10 Moun ladwati a va rejwi lè l wè vanjans lan. Li va lave pye li nan san a mechan yo,
Den rättfärdige skall glädja sig, när han en sådana hämnd ser; och skall två sina fötter uti dens ogudaktigas blod;
11 pou moun yo di: “Anverite, gen yon rekonpans pou moun ladwati yo. Anverite, genyen yon Bondye k ap jije latè!”
Att man skall säga: Den rättfärdige måste det ju njuta; Gud är ju ännu domare på jordene.
