< Sòm 38 >
1 Youn Sòm David; tankou yon sonj memorab O SENYÈ, pa repwoche mwen nan kòlè Ou, ni fè m chatiman nan kòlè Ou k ap brile.
En psalm av David; till åminnelse. HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
2 Paske flèch Ou yo fin antre fon anndan m, epi men Ou fin peze m.
Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
3 Nanpwen anyen ki ansante nan chè m, akoz endiyasyon Ou. Nanpwen lasante nan zo m yo akoz peche mwen.
Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
4 Paske inikite mwen yo fin monte sou tèt mwen. Tankou yon fado lou, yo peze twòp pou mwen.
Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
5 Blesi mwen yo vin santi e anfle akoz foli mwen.
Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
6 Mwen fin koube nèt e bese anpil. Mwen ap fè doulè tout lajounen.
Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
7 Paske ren mwen plen ak brile. Nanpwen anyen ansante nan chè m.
Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
8 Mwen pa kab santi anyen ankò. Mwen fin kraze nèt. Vwa m plenyen akoz kè m ajite.
Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
9 SENYÈ, tout volonte m devan Ou. Tout plent a vwa m yo pa kache a Ou menm.
Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
10 Kè m bat fò, fòs mwen kite m. Menm limyè a zye m, menm sa fin kite mwen.
Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
11 Pwòch mwen yo avèk zanmi mwen yo kanpe nan distans akoz touman m. Fanmi m yo kanpe byen lwen.
Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
12 (Sila) ki chache lavi m yo, ap prepare pyèj yo pou mwen. (Sila) ki chache fè m donmaj yo ap fè menas destriksyon. Y ap manniganse trayizon tout lajounen.
Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
13 Men mwen menm, tankou yon moun mouri, mwen pa tande; Epi se tankou yon bèbè, ki pa ouvri bouch li.
Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
14 Wi, mwen tankou yon nonm ki pa tande. E nan bouch mwen, pa gen repons.
ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
15 Paske mwen mete espwa m nan Ou, O SENYÈ. Ou va reponn, O SENYÈ, Bondye mwen an.
Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
16 Paske mwen te di: “Ke yo pa vin rejwi sou mwen. Pou lè pye m chape, pou yo ta vante tèt yo kont mwen.”
Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
17 Paske mwen prèt pou tonbe. Tristès mwen devan m tout tan.
Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
18 Konsa, mwen konfese inikite mwen. Mwen ranpli avèk regrè akoz peche m.
ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
19 Men lènmi m yo plen kouraj e fò. Yo anpil ki rayi mwen san koz.
Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
20 (Sila) ki remèt mal pou byen yo se lènmi m akoz mwen swiv sa ki bon.
de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
21 Pa abandone m, O SENYÈ. O Bondye m nan, pa rete lwen m!
Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.
22 Fè vit pou ede mwen, O SENYÈ, delivrans mwen an!
Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.