Sòm 18
1 Pou direktè koral la. Yon sòm David, sèvitè SENYÈ a, ki te pale a SENYÈ a, pawòl a chan ke li te adrese bay SENYÈ a apre Li te delivre li soti nan men a tout lènmi li yo, e soti nan men a Saül. Konsa li te di: Mwen renmen Ou, O SENYÈ, fòs mwen.
För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.
2 SENYÈ a se wòch mwen, sitadèl mwen e Delivrans mwen; Bondye mwen, wòch mwen, nan (sila) mwen jwenn pwoteksyon an.
Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
3 Mwen rele SENYÈ a, ki dign pou bay lwanj; epi mwen sove de lènmi mwen yo.
HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
4 Kòd lanmò yo te antoure mwen. Flèv mal ki sòti nan peyi a mò yo te teworize m.
HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig. (Sheol h7585)
6 Nan gwo twoub mwen, mwen te rele SENYÈ a, e te kriye a Bondye pou sekou. Depi nan tanp li an, li te tande vwa m. Kri mwen pou sekou devan L te rive nan zòrèy Li.
Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
7 Konsa, latè a te tranble. Fondasyon a mòn yo te tranble. Yo te ebranle nèt, akoz kòlè Li.
Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
8 Lafimen te sòti nan nen L. Dife a devoran te soti nan bouch Li. Chalè li te limen chabon.
Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 Anplis, Li te bese syèl la e te desann avèk fènwa byen pwès anba pye Li.
Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
10 Li te monte sou yon cheriben, e te vole; Li te vole sou zèl a van yo.
Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
11 Li te sèvi fènwa a tankou kote pou L kache, yon tant ki pou kouvri L. Fènwa nan dlo yo, nwaj pwès nan syèl yo.
Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
12 Soti nan gran klate devan L, gwo nwaj pwès Li yo, Lagrèl avèk chabon dife te pase.
Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
13 Anplis, SENYÈ a te eklate nan syèl yo. Pi Pwisan an te fè vwa l sone: wòch lagrèl yo avèk chabon dife.
Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
14 Li te voye flèch li yo deyò e te gaye yo. Avèk anpil gwo klate, Li te fè yo sove ale.
Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
15 Konsa, gwo kanal dlo yo te parèt; Fondasyon mond yo te vin toutouni; ak repwòch Ou, O SENYÈ, lè gwo souf sòti nan nen Ou.
Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
16 Li te voye soti an wo. Li te pran m. Li te rale mwen sòti nan pil dlo yo.
Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
17 Li te delivre mwen nan men advèsè mwen byen fò; de (sila) yo ki te rayi mwen yo, paske yo te twò fò pou mwen.
Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 Yo te konfwonte mwen nan jou malè mwen, men SENYÈ a te pwotèj mwen.
Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 Li te mennen mwen fè m parèt nan yon bèl plas byen laj. Li te fè m sekou, akoz Li te pran plezi nan mwen.
De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 SENYÈ a te byen rekonpanse mwen selon ladwati mwen. Selon men m ki pwòp, Li fè m rekonpans.
Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 Paske mwen te kenbe chemen SENYÈ a, epi mwen pa t janm kite Bondye mwen an.
HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 Paske tout òdonans Li yo te devan m. Mwen pa t janm mete règleman Li yo akote.
Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 Anplis, mwen te toujou san fot devan L, e mwen te rete lib de inikite m.
nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
24 Pou sa, SENYÈ a te fè m rekonpans selon ladwati mwen, selon men pwòp ke Li te wè yo.
Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
25 Avèk (sila) ki gen bon kè, Ou montre kè ki bon. Avèk (sila) ki san fot, Ou vin parèt san fot.
Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
26 Avèk (sila) ki san tach, Ou montre li san tach Ou. Epi avèk (sila) ki kwochi a, Ou parèt koken.
Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
27 Paske Ou sove yon pèp aflije, men (sila) ak zye ki leve wo yo, Ou bese yo.
Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 Paske SENYÈ a va lime lanp mwen. Se Bondye mwen an ki klere tenèb mwen.
Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
29 Paske avèk Ou, mwen kapab kouri sou yon ekip lame. Avèk Bondye mwen, mwen kab vòltije sou yon mi.
Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
30 Pou Bondye, chemen Li san fot. Pawòl SENYÈ a pase a leprèv. Li se yon boukliye pou tout moun k ap pran sekou nan Li.
Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
31 Paske se kilès ke Bondye ye, sof ke SENYÈ a? Epi se kilès ki wòch la, sof ke Bondye nou an.
Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 Bondye ki mare senti m ak fòs, epi fè chemen mwen san fot la?
Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
33 Li fè pye m yo vin tankou sèf, epi fè m vin plase kote ki wo yo.
Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
34 Li antrene men m pou batay la, jiskaske men m ka koube banza ki fèt an bwonz.
du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 Anplis, Ou te ban mwen boukliye sali Ou e men dwat Ou te ban soutyen. Se bonte Ou ki fè m gran.
du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 Ou fè longè pa m yo lonje pi laj anba m, epi pye m pa t janm chape.
Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
37 Mwen te kouri dèyè lènmi m yo, e mwen te pran yo. Mwen pa t fè bak jiskaske yo tout te fin manje nèt.
du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 Mwen va frape yo jiskaske yo pa kab leve. Yo va tonbe anba pye mwen.
Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 Ou te mare senti m avèk fòs pou batay la. Ou te soumèt anba m (sila) ki te leve kont mwen yo.
Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
40 Ou te, anplis, fè lènmi m yo vire do yo ban mwen; konsa mwen te detwi (sila) ki te rayi mwen yo.
Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 Yo te kriye sekou, men pa t gen moun pou sove yo; menm a SENYÈ a, men Li pa t reponn yo.
Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
42 Mwen te bat yo kraze fen tankou pousyè devan van; mwen te vide jete yo tankou labou nan lari.
De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
43 Ou te delivre mwen devan yon pèp plen ak konfli; Ou te plase mwen kon chèf an tèt a nasyon yo; Yon pèp ke m pa menm konnen, se sèvitè mwen yo ye.
Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
44 Depi yo tande, yo obeyi mwen. Etranje yo soumèt devan m.
Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 Etranje yo vin disparèt devan m, epi vin sòti tranblan nan fò yo.
Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
46 SENYÈ a viv! Beni se wòch mwen an. Leve byen wo, se Bondye a sali mwen an.
Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
47 Bondye ki egzekite vanjans pou mwen an, e ki fè pèp yo soumèt anba m nan.
HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
48 Se Li menm ki delivre m de lènmi mwen yo. Anverite, Ou leve m pi wo de (sila) ki fè rebèl kont mwen yo. Ou delivre mwen kont men lòm vyolans lan.
Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
49 Pou sa, mwen va bay remèsiman a Ou menm pami nasyon yo, O SENYÈ, epi mwen va chante lwanj a non Ou.
du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 Li bay gran delivrans a wa Li a, epi montre lanmou dous Li a onksyone Li a, a David avèk desandan li yo jis pou tout tan.
Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn. Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
