< Sòm 116 >
1 Mwen renmen SENYÈ a, paske Li tande vwa m, avèk siplikasyon mwen yo.
Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.
2 Akoz Li te panche zòrèy Li bò kote m, pou sa, mwen va rele non Li pandan tout tan ke m viv.
Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
3 Kòd lanmò yo te antoure m, e laperèz fòs lanmò te vini sou mwen. Mwen te jwenn twoub ak gwo tristès. (Sheol )
Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. (Sheol )
4 Alò, mwen te rele non SENYÈ a. O SENYÈ, mwen sipliye Ou, sove lavi mwen!
Men jag åkallade HERRENS namn: "Ack HERRE, rädda min själ."
5 Ranpli ak gras ak ladwati, se SENYÈ a. Wi, Bondye nou an plen ak mizerikòd.
HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
6 SENYÈ a toujou pwoteje moun senp yo. Mwen te abese mwen nèt e Li te sove mwen.
HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.
7 Reprann repo ou, O nanm mwen, paske Bondye te aji nan bonte Li avèk ou.
Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.
8 Paske Ou te delivre nanm mwen devan lanmò, zye m pou m pa kriye, pye m pou m pa glise tonbe.
Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;
9 Mwen va mache devan SENYÈ a nan peyi moun vivan an.
jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.
10 Mwen te kwè, pou sa mwen te di: “Mwen te vrèman aflije.”
Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,
11 Mwen te di nan mitan gwo twoub mwen yo: “Tout moun se mantè”.
jag som måste säga i min ångest: "Alla människor äro lögnaktiga."
12 Kisa mwen kapab bay a SENYÈ a Pou tout bonte Li anvè mwen?
Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?
13 Mwen va leve wo koup sali a, e rele non SENYÈ a.
Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.
14 Mwen va peye tout ve mwen yo anvè SENYÈ a. Wi, nan prezans tout pèp Li a!
Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.
15 Byen chè nan zye SENYÈ a, se lanmò a fidèl Li yo.
Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.
16 O SENYÈ, anverite, mwen se sèvitè Ou. Mwen se sèvitè Ou, fis a sèvant Ou an. Ou fin lache kòd mwen yo.
Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.
17 A Ou menm, mwen va ofri yon sakrifis remèsiman, e va rele sou non SENYÈ a.
Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.
18 Mwen va peye ve mwen yo a SENYÈ a. Wi, kite l fèt nan prezans a tout pèp Li a!
Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,
19 Nan lakou lakay SENYÈ a, nan mitan nou menm, O Jérusalem, Louwe SENYÈ a!
i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!