Sòm 115
1 Pa pou nou, O SENYÈ, pa pou nou, men pou Non Ou glwa bay, akoz lanmou dous Ou, akoz verite Ou.
Icke oss, Herre, icke oss, utan dino Namne, gif ärona, för dina nåde och sannings skull.
2 Poukisa nasyon yo ta di: “Kote Bondye yo a ye koulye a?”
Hvi skulle Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud?
3 Men Bondye nou an nan syèl yo. Li fè sa Li pito.
Men vår Gud är i himmelen; han kan göra hvad han vill.
4 Zidòl yo se ajan ak lò, zèv men a lòm.
Men deras afgudar äro silfver och guld, med menniskors händer gjorde.
5 Yo gen bouch, men yo pa kab pale. Yo gen zye, men yo pa kab wè.
De hafva mun, och tala intet; de hafva ögon, och se intet.
6 Yo gen zòrèy, men yo pa kab tande. Yo gen nen, men yo pa kab santi anyen.
De hafva öron, och höra intet; de hafva näso, och lukta intet.
7 Yo gen men, men yo pa kab manyen. Yo gen pye, men yo pa kab mache. Nanpwen okenn bri ki sòti nan gòj yo.
De hafva händer, och taga intet; fötter hafva de, och gå intet; och tala intet genom deras hals.
8 (Sila) ki mete konfyans nan yo va tankou yo. Wi, tankou tout moun ki fè yo konfyans yo.
De som sådana göra, äro likaså, alle de som hoppas uppå dem.
9 O Israël, mete konfyans ou nan SENYÈ a! Se Li menm ki sekou ak boukliye yo.
Men Israel hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
10 O lakay Aaron, mete konfyans ou nan SENYÈ a; Se Li menm ki sekou ak boukliye yo.
Aarons hus hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
11 Nou menm ki gen lakrent SENYÈ a, mete konfyans nou nan SENYÈ a. Se Li menm ki sekou yo ak boukliye yo.
De der Herran frukta, hoppes ock uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
12 SENYÈ a te toujou sonje nou. Li va beni nou. Li va beni lakay Israël la. Li va beni lakay Aaron an.
Herren tänker uppå oss, och välsignar oss; han välsignar Israels hus, han välsignar Aarons hus.
13 Li va beni (sila) ki krent SENYÈ yo, piti kon gran.
Han välsignar dem som frukta Herran, både små och stora.
14 Ke SENYÈ a kab fè nou grandi plis, nou menm ak pitit nou yo.
Herren välsigne eder, ju mer och mer, eder och edor barn.
15 Ke nou ta vin beni pa SENYÈ a, Kreyatè syèl la ak tè a.
I ären Herrans välsignade, den himmel och jord gjort hafver.
16 Syèl yo se Syèl SENYÈ a, Men latè, Li te bay li a fis a lòm yo.
Himmelen allt omkring är Herrans; men jordena hafver han gifvit menniskors barnom.
17 Mò yo pa louwe SENYÈ a, ni (sila) ki desann antre nan silans yo.
De döde kunna dig, Herre, intet lofva; ej heller de som nederfara i det stilla;
18 Men nou va beni SENYÈ a, soti nan moman sa a e rive jis pou tout tan. Louwe SENYÈ la!
Utan vi lofve Herran, ifrå nu och i evighet. Halleluja.
