< Sòm 109 >

1 Pou direktè koral la; Yon Sòm David O Bondye lwanj mwen an, pa rete an silans!
För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
2 Paske yo te ouvri bouch desepsyon ak mechanste a kont mwen. Yo te pale kont mwen avèk yon lang k ap manti.
Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
3 Anplis, yo te antoure mwen avèk pawòl ki plen rayisman E yo te goumen kont mwen san koz.
Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
4 An echanj pou lanmou m, yo te aji kon akizatè mwen; men mwen toujou ap priye.
Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
5 Konsa, yo te rekonpanse mwen mal pou byen ak rayisman pou lanmou m.
De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
6 Plase yon nonm mechan sou li e kite yon akizatè kanpe sou men dwat Li.
Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
7 Lè l fin jije, kite li sòti koupab e kite lapriyè li devni peche.
När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
8 Kite jou li yo vin mwens. Kite yon lòt moun pran pozisyon li.
Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
9 Kite pitit li yo rete san papa, e kite madanm li vin vèv.
Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
10 Kite pitit li yo mache egare, e mande nan lari. Kite yo chache yo nan kay kraze a kote yo rete.
Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
11 Kite moun li dwe, sezi tout sa li posede e etranje yo piyaje tout sa li pwodwi.
Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
12 Kite l rive ke nanpwen moun ki pou ofri li lanmou dous, Ni okenn moun ki pou fè gras a òfelen li yo.
Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
13 Kite desandan li yo koupe retire nèt. Nan jenerasyon ki swiv yo, kite non yo efase nèt.
Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
14 Kite inikite a papa zansèt li yo vin sonje devan SENYÈ a, E pa kite peche a manman l yo vin efase.
Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
15 Kite yo devan SENYÈ a tout tan pou L koupe retire memwa yo sou latè,
Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
16 akoz li pa t sonje montre lanmou dous, men te pèsekite e te aflije malere a, ak (sila) ki dekouraje nan kè l la, pou l mete yo a lanmò.
Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
17 Anplis, li te renmen bay madichon. Konsa, madichon an te retounen sou li. Li pa t renmen beni. Konsa, sa te rete lwen l.
Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
18 Men li te abiye li menm ak madichon tankou vètman, e sa te fonse nan kò l tankou dlo, tankou lwil, sa rive nan zo li.
Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
19 Kite sa rive li tankou yon vètman k ap sèvi pou kouvri kò l, paske sentiwon sa a ap toujou mare l.
Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
20 Kite SENYÈ a bay sa kon rekonpans akizatè mwen yo, ak (sila) ki pale mal kont nanm mwen yo.
Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
21 Men Ou menm, O Bondye, SENYÈ a, aji dousman avè m pou koz a non Ou. Akoz lanmou dous Ou a bon, delivre m,
Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
22 paske mwen aflije e malere. Kè m blese anndan m.
Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
23 Mwen ap pase tankou yon lonbraj ki vin long. Mwen souke retire tankou krikèt volan.
Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
24 Jenou m vin fèb nan fè jèn e chè m vin mèg, san grès.
Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
25 Mwen menm, anplis, te vin yon repwòch a yo menm. Lè yo wè m, yo souke tèt yo.
Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
26 Fè m sekou, O SENYÈ, Bondye mwen an. Sove mwen selon lanmou dous Ou a.
Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
27 Konsa, ya konnen ke sa te fèt pa men Ou, ke se Ou menm, SENYÈ a, ki te fè l.
och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
28 Kite yo menm bay madichon sou mwen, men pou Ou menm, bay benediksyon. Lè yo leve, yo va wont, men sèvitè Ou a va fè kè kontan.
Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
29 Kite akizatè mwen yo vin abiye ak dezonè. Kite yo kouvri yo menm ak pwòp wont yo tankou se avèk yon manto.
Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
30 Avèk bouch mwen, mwen va bay anpil remèsiman a SENYÈ a. Nan mitan gwo foul la, mwen va louwe Li.
Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
31 Paske Li kanpe kote men dwat malere a pou sove li de men a (sila) ki jije nanm li yo.
Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.

< Sòm 109 >