Sòm 108

1 Yon chan. Yon Sòm David Kè m fèm, O Bondye; mwen va chante. Mwen va chante lwanj ou, menm avèk tout nanm mwen.

En sång, en psalm av David.

2 Fè leve ap avèk lir! Mwen va fè leve solèy la!

Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.

3 Mwen va bay remèsiman a Ou menm, O SENYÈ, pami pèp yo. Mwen va chante lwanj a Ou pami nasyon yo.

Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.

4 Paske lanmou dous Ou a gran pase syèl yo, e verite Ou rive jis nan syèl yo.

Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.

5 Leve wo, O Bondye, anwo syèl yo ak glwa Ou anwo tout tè a.

Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.

6 Pou (sila) ke Ou tèlman renmen an, kapab delivre. Sove avèk men dwat Ou e reponn mwen!

Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.

7 Bondye te pale nan sentete Li a: “Mwen va leve wo, Mwen va divize Sichem, e mezire tout vale Succoth la.

På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.

8 Galaad se pou Mwen. Manassé se pa M. Ephraïm se kas sou tèt Mwen. Juda se baton wayal Mwen.

Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

9 Moab se basen lesiv Mwen. Sou Edom, Mwen va jete soulye M. Sou Philistie, Mwen va rele byen fò.”

Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,

10 Se kilès ki va mennen M antre nan vil fòtifye a? Kilès ki va mennen M Edom?

Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»

11 Se pa ke Ou, Ou menm, O Bondye, te rejte nou an? Èske Ou p ap sòti avèk lame nou yo, O Bondye?

Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

12 O bannou sekou kont advèsè a, paske delivrans a lòm se anven.

Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

13 Avèk Bondye, nou va fè zèv vanyan. Se Li menm ki va foule advèsè nou yo anba pye L.

Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner. Se Ära i Ordförkl.