< Sòm 107 >

1 O bay remèsiman a Bondye, paske Li Bon, paske lanmou dous Li dire jis pou tout tan.
Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Kite rachte a SENYÈ yo pale: “Se sa!” (Sila) ke Li fin rachte soti nan men advèsè a,
Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
3 e te ranmase soti nan peyi yo, soti nan lès e soti nan lwès, soti nan nò e soti nan sid.
de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
4 Yo te mache egare nan dezè yo. Yo pa t jwenn yon vil pou yo ta rete.
De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
5 Yo te grangou ak swaf. Nanm yo te fennen anndan yo.
de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
6 Yo te kriye fò a SENYÈ a nan gran twoub yo, Konsa, Li te delivre yo sòti nan twoub yo.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
7 Anplis, Li te mennen yo pa yon chemen dwat, pou rive nan yon vil ki deja etabli ak moun ladann.
Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
8 Kite yo bay remèsiman a SENYÈ a pou lanmou dous Li a, pou mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
9 Paske Li te satisfè nanm swaf la, e nanm grangou a, Li te ranpli li ak sa ki bon.
att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
10 Te gen (sila) ki te viv nan tenèb yo ak nan lonbraj lanmò yo, Prizonye yo nan mizè ak chenn yo,
De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
11 akoz yo te fè rebèl kont pawòl Bondye a, e te meprize konsèy a Pi Wo a.
därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
12 Akoz sa, Li te imilye kè yo ak travay fòse. Yo te chape tonbe e pa t gen moun ki pou bay yo sekou.
Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
13 Epi nan gwo pwoblèm yo, yo te rele fò a SENYÈ a. Li te delivre yo sòti nan gwo twoub yo.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
14 Li te mennen yo sòti nan tenèb la, nan lonbraj lanmò a, e te kase chire kòd li yo.
han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
15 Kite yo bay remèsiman a SENYÈ a pou Lanmou dous Li a ak pou mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
16 Paske Li te kraze pòtay an bwonz yo, e te koupe ba fè yo.
att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
17 Yo te vin fou nèt nan rebelyon yo e akoz inikite yo, yo te aflije.
De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
18 Nanm yo te rayi tout kalite manje e yo te rive toupre pòtay lanmò yo.
deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
19 Konsa yo te kriye fò a SENYÈ a nan gran mizè yo, e Li te sove yo sòti nan gwo pwoblèm yo.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
20 Li te voye pawòl Li pou te geri yo, pou te delivre yo sòti nan destriksyon yo.
Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
21 Kite yo bay remèsiman pou Lanmou dous Li a, ak mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
22 Anplis, kite yo ofri sakrifis a remèsiman yo e pale sou afè zèv Li yo ak chan lajwa.
de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
23 (Sila) ki desann bò kote lanmè nan bato yo, ki fè komès sou gwo dlo yo,
De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
24 yo te konn wè zèv SENYÈ yo, avèk mèvèy Li yo nan gran fon an.
där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
25 Paske Li te pale e fè leve yon gwo van tanpèt, ki te fè leve gwo vag lanmè yo.
Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
26 Yo te leve jis rive nan syèl yo e te desann jis rive nan fon yo. Nanm yo te fann avèk mizè.
De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
27 Yo te gaye, bite tankou moun sou. Yo te fin about nèt.
De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
28 Yo te kriye a Bondye nan mizè yo, e Li te mennen yo sòti nan twoub yo.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
29 Li te fè tanpèt la vin kalm, jiskaske vag lanmè yo te vin kalm.
Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
30 Konsa, yo te kontan akoz yo te kalme, e Li te gide yo pou rive nan pò ke yo te pito a.
Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
31 Kite yo bay remèsiman a SENYÈ a pou lanmou dous Li a, pou mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
32 Kite yo leve L wo, anplis, nan asanble a pèp la, e beni Li nan asanble ansyen yo.
de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
33 Li chanje rivyè yo vin tounen dezè, e sous dlo yo an tè deseche.
Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
34 Yon tè fètil vin tounen savann tè sale, akoz mechanste a (sila) ki rete ladann yo.
bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
35 Li chanje dezè a vin tounen gwo sous dlo, e tè deseche a an sous k ap koule.
Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
36 Epi la, li fè moun grangou yo vin rete, pou yo vin etabli yon vil ki plen moun,
Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
37 pou yo ka plante chan yo, plante chan rezen yo, e ranmase yon gwo rekòlt.
De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
38 Anplis, Li beni yo! Yo miltipliye anpil, e li pa kite bèt chan pa yo bese.
Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
39 Lè yo vin febli, koube nèt, akoz opresyon avèk mizè ak tristès,
Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
40 Li vide wont sou prens yo e fè yo vin mache egare nan yon savann ki san chemen.
men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
41 Men Li fè malere a chita wo ansekirite, byen lwen tout afliksyon, e fè fanmi li yo byen pwoteje kon yon twoupo.
han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
42 Moun dwat yo wè l e yo kontan. Men tout mechan yo fèmen bouch yo.
De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
43 Se kilès ki saj? Kite li bay atansyon a bagay sa yo e konsidere lanmou dous SENYÈ a.
Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.

< Sòm 107 >