Sòm 107
1 O bay remèsiman a Bondye, paske Li Bon, paske lanmou dous Li dire jis pou tout tan.
Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
2 Kite rachte a SENYÈ yo pale: “Se sa!” (Sila) ke Li fin rachte soti nan men advèsè a,
Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
3 e te ranmase soti nan peyi yo, soti nan lès e soti nan lwès, soti nan nò e soti nan sid.
Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
4 Yo te mache egare nan dezè yo. Yo pa t jwenn yon vil pou yo ta rete.
De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
5 Yo te grangou ak swaf. Nanm yo te fennen anndan yo.
Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
6 Yo te kriye fò a SENYÈ a nan gran twoub yo, Konsa, Li te delivre yo sòti nan twoub yo.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
7 Anplis, Li te mennen yo pa yon chemen dwat, pou rive nan yon vil ki deja etabli ak moun ladann.
Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
8 Kite yo bay remèsiman a SENYÈ a pou lanmou dous Li a, pou mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
9 Paske Li te satisfè nanm swaf la, e nanm grangou a, Li te ranpli li ak sa ki bon.
Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
10 Te gen (sila) ki te viv nan tenèb yo ak nan lonbraj lanmò yo, Prizonye yo nan mizè ak chenn yo,
De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
11 akoz yo te fè rebèl kont pawòl Bondye a, e te meprize konsèy a Pi Wo a.
Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
12 Akoz sa, Li te imilye kè yo ak travay fòse. Yo te chape tonbe e pa t gen moun ki pou bay yo sekou.
Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
13 Epi nan gwo pwoblèm yo, yo te rele fò a SENYÈ a. Li te delivre yo sòti nan gwo twoub yo.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
14 Li te mennen yo sòti nan tenèb la, nan lonbraj lanmò a, e te kase chire kòd li yo.
Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
15 Kite yo bay remèsiman a SENYÈ a pou Lanmou dous Li a ak pou mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
16 Paske Li te kraze pòtay an bwonz yo, e te koupe ba fè yo.
Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
17 Yo te vin fou nèt nan rebelyon yo e akoz inikite yo, yo te aflije.
De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
18 Nanm yo te rayi tout kalite manje e yo te rive toupre pòtay lanmò yo.
De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
19 Konsa yo te kriye fò a SENYÈ a nan gran mizè yo, e Li te sove yo sòti nan gwo pwoblèm yo.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
20 Li te voye pawòl Li pou te geri yo, pou te delivre yo sòti nan destriksyon yo.
Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
21 Kite yo bay remèsiman pou Lanmou dous Li a, ak mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
22 Anplis, kite yo ofri sakrifis a remèsiman yo e pale sou afè zèv Li yo ak chan lajwa.
Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
23 (Sila) ki desann bò kote lanmè nan bato yo, ki fè komès sou gwo dlo yo,
De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
24 yo te konn wè zèv SENYÈ yo, avèk mèvèy Li yo nan gran fon an.
De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
25 Paske Li te pale e fè leve yon gwo van tanpèt, ki te fè leve gwo vag lanmè yo.
När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
26 Yo te leve jis rive nan syèl yo e te desann jis rive nan fon yo. Nanm yo te fann avèk mizè.
Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
27 Yo te gaye, bite tankou moun sou. Yo te fin about nèt.
Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
28 Yo te kriye a Bondye nan mizè yo, e Li te mennen yo sòti nan twoub yo.
Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
29 Li te fè tanpèt la vin kalm, jiskaske vag lanmè yo te vin kalm.
Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
30 Konsa, yo te kontan akoz yo te kalme, e Li te gide yo pou rive nan pò ke yo te pito a.
Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
31 Kite yo bay remèsiman a SENYÈ a pou lanmou dous Li a, pou mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
32 Kite yo leve L wo, anplis, nan asanble a pèp la, e beni Li nan asanble ansyen yo.
Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
33 Li chanje rivyè yo vin tounen dezè, e sous dlo yo an tè deseche.
De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
34 Yon tè fètil vin tounen savann tè sale, akoz mechanste a (sila) ki rete ladann yo.
Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
35 Li chanje dezè a vin tounen gwo sous dlo, e tè deseche a an sous k ap koule.
Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
36 Epi la, li fè moun grangou yo vin rete, pou yo vin etabli yon vil ki plen moun,
Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
37 pou yo ka plante chan yo, plante chan rezen yo, e ranmase yon gwo rekòlt.
Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
38 Anplis, Li beni yo! Yo miltipliye anpil, e li pa kite bèt chan pa yo bese.
Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
39 Lè yo vin febli, koube nèt, akoz opresyon avèk mizè ak tristès,
De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
40 Li vide wont sou prens yo e fè yo vin mache egare nan yon savann ki san chemen.
Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
41 Men Li fè malere a chita wo ansekirite, byen lwen tout afliksyon, e fè fanmi li yo byen pwoteje kon yon twoupo.
Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
42 Moun dwat yo wè l e yo kontan. Men tout mechan yo fèmen bouch yo.
Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
43 Se kilès ki saj? Kite li bay atansyon a bagay sa yo e konsidere lanmou dous SENYÈ a.
Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.
