Sòm 106
1 Louwe SENYÈ la! O bay remèsiman a SENYÈ a, paske Li bon, paske lanmou dous Li an se pou tout tan.
Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Se kilès ki kab pale sou zèv pwisan a SENYÈ yo, Oswa fè vin parèt tout lwanj Li yo?
Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
3 A la beni (sila) ki kenbe jistis yo beni. Beni se (sila) ki pratike ladwati nan tout tan yo!
Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
4 Sonje mwen, O SENYÈ, nan favè Ou anvè pèp Ou a. Vizite mwen avèk sali Ou,
Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
5 pou m kab wè (sila) ke Ou te chwazi yo byen reyisi; pou m kab rejwi nan kè kontan a nasyon Ou an, pou m ka bay glwa de eritaj Ou.
så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
6 Nou te peche menm jan ak papa zansèt nou yo. Nou te fè inikite; nou te aji mal.
Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
7 Papa zansèt nou yo an Égypte pa t konprann mèvèy Ou yo. Yo pa t sonje lamou dous Ou, men yo te fè rebèl bò lanmè a, nan Lanmè Wouj la.
Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
8 Sepandan, Li te sove yo pou koz non Li, pou L te kab fè pwisans Li rekonèt.
Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
9 Konsa, Li te repwoche Lanmè Wouj, e li te vin sèch, Li te mennen yo pase nan fon yo, menm jan yo te pase nan dezè a.
Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
10 Konsa, Li te sove yo depi nan men a (sila) ki te rayi yo, e te rachte yo soti nan men a lènmi an.
Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
11 Dlo yo te kouvri advèsè yo. Nanpwen nan yo ki te rete.
Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
12 Nan lè sa a, yo te kwè nan pawòl Li yo. Yo te chante lwanj Li.
Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
13 Men byen vit, yo te bliye zèv Li yo. Yo pa t tann konsèy Li,
Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
14 men yo te vin gen gwo anvi nan savann nan, e te pase Bondye a leprèv nan dezè a.
De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
15 Pou sa, Li te ba yo sa yo te mande a, men te voye yon maladi epwizan pami yo.
Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
16 Yo te vin jalou a Moïse nan kan an, ak Aaron, fidèl sen a SENYÈ a.
Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
17 Akòz sa a, tè la te louvri vale Dathan, epi te anglouti tout konpanyen Abiram yo.
Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
18 Konsa, yon gwo dife te vin monte nan mitan konpanyen yo. Flanm nan te manje mechan yo.
Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
19 Yo te fè yon jèn bèf nan Horeb. Yo te adore yon imaj fonn.
De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
20 Yo te fè echanj glwa yo pou imaj a yon bèf ki manje zèb.
sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
21 Yo te bliye Bondye, sovè yo a, ki te fè gwo bagay an Égypte yo,
De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
22 mèvèy nan peyi Cham yo, ak bagay mèvèy bò Lanmè Wouj la.
så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
23 Akoz sa, Li te di Li ta detwi yo, men se te Moïse ki te kanpe nan brèch la devan Li, pou detounen kòlè Li pou l pa t detwi yo.
Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
24 Alò, yo te meprize bèl peyi a. Yo pa t kwè nan pawòl Li,
De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
25 men te plenyen nan tant yo. Yo pa t koute vwa SENYÈ a.
De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
26 Akoz sa, Li te sèmante a yo ke Li ta jete yo nan dezè a,
Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
27 ke Li ta voye desandan yo pami nasyon yo, e gaye yo nan peyi yo.
att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
28 Yo te vin jwenn yo menm, anplis, ak Baal-Peor, pou manje sakrifis ki te ofri a mò yo.
Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
29 Konsa, yo te pwovoke Li a lakòlè ak zèv yo. E yon epidemi te kase vin parèt nan mitan yo.
De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
30 Epi Phinées te kanpe pou te entèsede, epi epidemi an te vin sispann.
Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
31 Sa a te konte a li menm kon ladwati, pou tout jenerasyon yo jis pou tout tan.
det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
32 Anplis, yo te pwovoke Li a lakòlè bò dlo Meriba yo, Jiskaske sa te sòti byen mal pou Moïse sou kont yo.
De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
33 Akoz yo te fè rebèl kont Lespri Li a, Li te pale san reflechi avèk lèv li.
Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
34 Yo pa t detwi lòt pèp yo, jan SENYÈ a te kòmande yo a,
De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
35 men yo te fè melanj ak nasyon yo. Yo te aprann abitid yo.
utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
36 Yo te sèvi zidòl yo, ki te devni yon pèlen pou yo.
De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
37 Se te menm pwòp fi ak fis yo ke yo ofri kon sakrifis a dyab yo.
Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
38 Yo te vèse san inosan, san a pwop fis ak fi yo, ke yo te bay kon sakrifis a zidòl Canaan yo. Peyi a te kontamine nèt ak san.
Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
39 Konsa, yo te vin pa pwòp nan abitid yo, e te jwe pwostitiye nan zèv yo.
Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
40 Akoz sa, kòlè SENYÈ a te limen kont pèp Li a. Li te vin rayi eritaj Li a.
Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
41 Konsa, Li te bay yo nan men a nasyon yo, pou (sila) ki te rayi yo vin renye sou yo.
Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
42 Lènmi yo, anplis, te oprime yo, e yo te oblije soumèt anba pouvwa yo.
Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
43 Anpil fwa, Li te delivre yo. Malgre, yo menm te plen rebelyon nan konsèy yo, e te plonje desann nan inikite yo.
Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
44 Sepandan, Li te gade twoub yo lè Li te tande kri yo.
Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
45 Li te vin sonje akò Li pou koz yo menm, e te vin ralanti selon grandè lanmou dous Li a.
Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
46 Anplis, Li te fè yo resevwa mizerikòd Li, menm nan men a tout nasyon ki te fè yo prizonye yo.
Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
47 Sove nou, O SENYÈ, Bondye nou an. Ranmase nou pami nasyon yo, pou bay remèsiman a non sen Ou an, avèk viktwa ki sòti nan lwanj Ou yo.
Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----
48 Beni se SENYÈ a, Bondye Israël la, pou tout tan jis pou tout tan. Kite tout pèp la di: “Amen.” Louwe SENYÈ a!
Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken
