Sòm 105
1 O bay remèsiman a SENYÈ a! Rele non Li! Fè zèv Li yo rekonèt pami pèp yo.
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Chante a Li menm. Chante lwanj a Li. Pale sou tout mèvèy Li yo.
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Bay non Li glwa! Kite kè a (sila) ki chache SENYÈ yo vin kontan.
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Chache SENYÈ a ak fòs Li. Chache fas Li san rete.
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Sonje mèvèy ke Li te fè yo, mirak Li yo avèk jijman ke bouch Li te pale yo.
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 O jèm Abraham, sèvitè Li a, O fis Jacob la, (sila) ke Li te chwazi yo!
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Li se SENYÈ a, Bondye nou an. Jijman Li yo nan tout latè.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Li te sonje akò Li a jis pou tout tan, pawòl ke Li te pase lòd bay pandan mil jenerasyon.
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 Akò ke Li te fè avèk Abraham nan, ak sèman ke Li te fè avèk Isaac la.
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 Li te konfime li a Jacob kon yon règleman, a Israël kon yon akò ki la pou tout tan.
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 Konsa Li te di: “A ou menm, Mwen va bay peyi Canaan kon pòsyon eritaj ou,”
han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12 Sa te fèt lè se te sèlman kèk grenn moun ke yo te ye, pa anpil menm, mele ak moun etranje yo ladann l.
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 Yo t ap mache toupatou soti nan yon nasyon pou rive nan yon lòt, soti nan yon wayòm pou rive kote yon lòt pèp.
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 Li pa t kite pèsòn peze yo. Wi, Li te repwoche wa yo pou koz a yo menm:
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 “Pa touche onksyone mwen yo! Pa fè pwofèt Mwen yo okenn mal!”
»Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
16 Li te rele gwo grangou rive nan peyi a. Li te kraze sous pen an nèt.
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 Li te voye yon nonm devan yo, Joseph ki te vann kon esklav.
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Yo te aflije pye li ak chenn. Joseph, pou kont li, te kouche nan fè yo,
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 jiskaske pawòl li te vin acheve. Pawòl SENYÈ a te fè l kanpe janm.
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Wa a te voye lage li. Dirijan a pèp la menm, te bay li libète.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Li te fè li mèt lakay li ak chèf sou tout byen li yo,
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 pou mete prens li yo nan prizon lè l te pito, pou l te kab enstwi ansyen sa yo sajès.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Israël osi te rive an Égypte. Konsa Jacob te vin demere nan peyi Cham nan.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 SENYÈ a te fè pèp pa Li vin peple anpil. Li te fè yo vin pifò ke advèsè yo.
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 Li te vire kè yo pou yo rayi pèp Li a, pou yo aji ak gwo mechanste avèk sèvitè Li yo.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 Li te voye Moïse, sèvitè Li a, avèk Aaron ke Li te chwazi.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 Yo te fè zèv mèvèy Li yo pami yo, avèk mirak nan peyi Cham yo.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Li te voye tenèb e te fè l fènwa. Epi yo pa t fè rebèl kont pawòl Li yo.
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 Li te fè dlo yo devni san e te fè pwason yo mouri.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Peyi yo te ranvaye avèk krapo, menm jis rive nan chanm a wa yo.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Li te pale e te vin rive yon epidemi mouch yo, ak vèmin nan tout teritwa yo.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Li te bay yo lagrèl pou lapli, avèk dife brile nan peyi yo.
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 Li te frape fè desann tout chan fwi yo e te kraze fann pyebwa nan teritwa yo.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 Li te pale e krikèt volan yo te vini. Ak jenn krikèt san kontwòl.
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 Yo te manje tout sa ki te vèt nan peyi yo, e te manje fwi a teren yo.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 Anplis, Li te frape touye tout premye ne nan peyi yo, premye fwi a fòs yo.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Li te fè yo sòti ak ajan ak lò. Pami pèp Li yo, pa t gen yon grenn ki te tonbe.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Égypte te kontan lè yo te sòti, paske laperèz yo te fin tonbe sou yo.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Li te louvri yon nwaj kon kouvèti, avèk dife ki pou klere nan nwit la.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 Yo te mande e li te pote zòtolan pou te satisfè yo avèk pen syèl la.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Li te ouvri wòch la e dlo te sòti ladann. Li te koule kote sèch yo tankou yon rivyè.
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Li te sonje pawòl sen Li yo avèk Abraham, sèvitè Li a.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 Konsa, Li te mennen fè sòti pèp Li a avèk jwa, (sila) ke Li te chwazi avèk gwo kri ak kè kontan yo.
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 Li te bay yo, anplis, peyi a nasyon yo, Pou yo ta pran posesyon a zèv a pèp yo,
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 pou yo te kab kenbe règleman Li yo, e swiv lwa Li yo. Louwe SENYÈ a!
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
