Sòm 104
1 Beni SENYÈ a, O nanm mwen! O SENYÈ, Bondye mwen an, Ou tèlman gran. Ou abiye avèk bèlte ak majeste.
Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.
2 Li kouvri Li menm ak limyè kon yon manto. Ki ouvri syèl la tankou yon rido tant.
Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;
3 Li poze gran travès wo chanm nan nan dlo. Li fè nwaj yo sèvi kon cha Li. Li mache sou zèl van an.
du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.
4 Li fè van yo vin mesaje Li. Flanm dife yo se minis Li.
Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.
5 Li te etabli tè a sou pwòp fondasyon li, pou l pa varye pou tout tan ni pou tout tan.
Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.
6 Ou te kouvri li avèk fon an tankou yon vètman. Dlo yo te kanpe anwo mòn yo.
Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.
7 Ak repwòch Ou, yo te sove ale. Lè vwa Ou te sone, yo te kouri ale.
Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.
8 Mòn yo te leve, vale yo te vin fon nan plas ke Ou te kòmande pou yo a.
Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.
9 Ou te plase yon limit pou dlo yo pa ta depase, pou yo pa retounen kouvri tè a.
En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.
10 Li fè sous yo vin koule nan vale yo. Yo koule antre mòn yo.
Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.
11 Yo bay dlo pou bwè a tout bèt chan yo. Bourik mawon yo bwè pou satisfè swaf yo.
De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.
12 Akote yo, zwazo syèl yo va poze kay. Yo va leve vwa yo pami branch bwa yo.
Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.
13 Li awoze mòn yo soti nan chanm anwo yo. Latè satisfè avèk fwi a zèv Li yo.
Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.
14 Li fè zèb grandi pou bèt yo e vèdi pou zèv a lòm nan, pou li kab fè manje sòti nan tè a,
Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden
15 e diven ki fè kè a lòm kontan an, pou li kab fè figi li klere ak lwil, ak manje ki bay soutyen a kè lòm nan.
och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.
16 Pyebwa a SENYÈ yo bwè dlo jiskaske yo plen, pye sèd Liban ke Li te plante yo,
HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;
17 kote zwazo yo fè nich yo. Sigòy ki fè kay li nan pye sipre yo.
fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.
18 Mòn wo yo se pou kabrit mawon yo. Gwo falèz yo se yon kote pou daman yo kache.
Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.
19 Li te fè lalin nan pou sezon yo. Solèy la konnen plas kote pou l vin kouche a.
Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.
20 Ou te chwazi tenèb la e li te devni lannwit, pou tout bèt forè yo mache toupatou.
Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,
21 Jenn lyon yo rele fò dèyè viktim yo, e chache manje yo nan men Bondye.
de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.
22 Solèy la vin leve. Yo retire yo pou ale kouche nan tanyè yo.
Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.
23 Lòm ale fè travay li. Li fè fòs jis lannwit rive.
Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.
24 O SENYÈ, a la zèv Ou yo anpil! Nan sajès, Ou te fè tout bagay. Latè ranpli ak byen Ou yo.
Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.
25 Genyen lanmè, gran e vast. Ladann, gen gwo ekip pwason ki pa kab menm konte gwo bèt, kòn ti bèt.
Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.
26 Genyen gwo bato k ap pase ladann, ak levyatan ke Ou te fòme pou fè spò ladann nan.
Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.
27 Yo tout ap tann Ou pou bay yo manje nan lè yo.
Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.
28 Ou bay yo, e yo ranmase li. Ou ouvri men Ou, e yo satisfè ak bonte.
Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.
29 Ou kache figi Ou, e yo chagren nèt. Ou retire lespri yo; yo mouri e yo retounen nan pousyè yo.
Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.
30 Ou voye Lespri Ou deyò; yo vin kreye. Konsa, Ou renouvle fas tè a.
Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.
31 Kite glwa SENYÈ a dire jis pou tout tan. Kite SENYÈ a rejwi nan zèv Li yo.
HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,
32 Li gade tè a e tè a vin tranble. Li touche mòn yo e yo fè lafimen.
han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.
33 Mwen va chante a SENYÈ a toutotan ke m ap viv. Mwen va chante lwanj a Bondye mwen an toutotan ke m la.
Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
34 Kite refleksyon mwen yo fè L plezi. Pou kont mwen, mwen va kontan nan SENYÈ a.
Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.
35 Kite pechè yo vin disparèt sou tè a, E mechan yo vin pa la ankò. Beni SENYÈ a, O nanm mwen. Bay SENYÈ a lwanj!
Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!
