< Pwovèb 8 >
1 Èske sajès pa rele? Èske bon konprann pa leve vwa li?
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 Anlè wotè akote chemen yo, akote kafou wout yo; la li pran pozisyon li.
Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3 Akote pòtay yo, nan ouvèti vil la, nan antre pòtay yo, li kriye fò:
Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4 Vè nou menm, O mesye yo, mwen rele! Konsa, vwa m se pou fis a lòm yo.
Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5 O moun ensanse yo, vin aprann pridans! Moun fou yo, vin konprann sajès!
Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6 Koute mwen, paske mwen va pale gwo bagay. Lè lèv mwen louvri, y ap devwale bagay ki kòrèk.
Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7 Paske bouch mwen va eksprime verite; epi mechanste vin abominab a lèv mwen.
Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8 Tout pawòl a bouch mwen yo dwat; nanpwen anyen kwochi oswa pèvès ladann yo.
Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9 Yo byen dwat pou sila ki konprann nan, e kòrèk pou sila ki jwenn konesans lan.
De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10 Pran konsèy mwen olye ajan, e konesans olye pi chwa nan lò pi.
Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11 Paske, sajès pi bon ke bijou; epi tout pi bèl bagay yo p ap kab konpare avè l.
Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12 Mwen se sajès. Mwen rete avèk bon konprann. Konsa, mwen fè jwenn konesans ak bon sans.
Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13 Lakrent SENYÈ a se pou rayi mal, ansanm ak ògèy, awogans, ak yon bouch pevès.
Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14 Konsèy ak bon sajès se pou mwen. Entèlijans se non mwen. Pouvwa se pa m.
Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15 Akoz mwen, wa yo vin renye; e gouvènè yo fè dekrè lajistis.
Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16 Akoz mwen, prens ak nòb yo pran pouvwa; tout moun ki fè jijman ki bon yo.
Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17 Mwen renmen sila ki renmen m yo. Sila ki chache mwen ak dilijans yo va jwenn mwen.
Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18 Richès ak lonè avèk m; richès k ap dire ak ladwati.
Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19 Fwi mwen pi bon ke lò, menm lò pi. Rannman mwen pi bon ke pi bèl ajan an.
Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20 Mwen mache nan ladwati, nan mitan wout lajistis yo,
På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21 Pou m bay a sila ki renmen m, richès; pou m kab ranpli kès yo.
till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22 SENYÈ a te posede m nan kòmansman travay pa Li; menm avan zèv ansyen Li yo.
HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
23 Depi nan etènite, mwen te etabli, depi nan kòmansman, depi nan tan pi ansyen mond lan.
Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 Lè potko gen pwofondè, mwen te fèt, lè pa t gen sous ki t ap bonbade dlo yo.
Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25 Avan mòn yo te poze, avan kolin yo, mwen te fèt;
Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
26 pandan li potko fè tè a ak chan yo, ni premye grenn pousyè mond lan.
när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 Lè Li te etabli syèl yo, mwen te la, lè Li te trase yon sèk won fas a pwofondè a,
När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
28 lè Li te fè syèl yo anwo vin fèm, lè sous nan fon yo te vin etabli,
när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29 lè Li te mete lizyè sou lanmè a pou dlo pa t vyole lòd Li, lè Li te make tras fondasyon tè a;
när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 Nan tan sa a, mwen te akote Li, yon mèt ouvriye; epi, mwen te fè L plezi tout lajounen e te rejwi devan L tout tan,
då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31 Mwen t ap Rejwi nan mond Li a, e fè kè kontan nan fis a lòm yo.
jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32 “Alò, pou sa, fis yo, koute mwen; paske beni se sila ki kenbe chemen mwen yo.
Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
33 Koute lenstriksyon pou ou vin saj e pa neglije l.
Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 Beni se moun ki koute mwen an, k ap veye chak jou nan pòtay mwen yo, k ap veye kote poto pòt kay mwen an.
Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35 Paske sila ki twouve mwen an, jwenn lavi e resevwa lonè devan SENYÈ a.
Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36 Men sila ki peche kont mwen an, fè pwòp tèt li mal; tout sila ki rayi mwen yo, renmen lanmò.”
Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.