Pwovèb 6

1 Fis mwen an, si ou devni garanti dèt pou vwazen ou, ou te fè pwomès pou yon lòt ki pa pa w.

Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,

2 Ou te tonbe nan pèlen akoz pawòl a bouch ou, ou te kenbe menm, akoz pawòl bouch ou yo.

om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,

3 Alò fè sa, fis mwen an, pou delivre tèt ou. Akoz ou te vin antre nan men a vwazen ou an, ale desann pou jennen vwazen ou an.

då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,

4 Pa kite dòmi tonbe nan zye ou, ni somèy rive sou pòpyè zye ou.

unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.

5 Chape tèt ou kon yon antilòp nan men a chasè, oswa zwazo a nan pelen moun lachas la.

Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.

6 Ale kote foumi, o parese. Veye abitid li yo e vin saj!

Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.

7 Li menm, san pa gen chèf, ni ofisye, ni mèt,

Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;

8 kon prepare manje li nan gran sezon an e ranmase pwovizyon li nan rekòlt la.

dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.

9 Pou konbyen de tan ou va kouche konsa O parese? Se kilè ou va leve soti nan dòmi?

Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?

10 Yon ti dòmi, yon ti somèy, yon ti pliye men ou yo pou repoze;

Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

11 mizè ou va vin parèt sou ou tankou yon vagabon, e nesesite ou tankou yon nonm k ap pote zam.

så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.

12 Yon sanzave, yon moun mechan se sila ki mache ak yon bouch pèvès,

En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,

13 ki bat zye li, ki fè siy ak pye li, ki pwente ak dwèt li;

som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.

14 ki avèk pèvèsite nan kè l fè tout tan sa ki mal, ki gaye konfli.

Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.

15 Pou sa, malè li va parèt sibitman; nan yon enstan li va kase nèt; e li p ap gen gerizon ditou.

Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.

16 Gen sis bagay ke SENYÈ a rayi; wi sèt menm ki abominab devan l:

Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ

17 Zye ògeye, yon lang k ap bay manti, avèk men ki vèse san inosan,

stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,

18 Yon kè ki divize plan mechan yo, pye ki kouri vit pou jwenn mal,

ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,

19 Yon fo temwen ki bay manti, ak yon moun ki gaye konfli pami frè yo.

den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.

20 Fis mwen an, swiv lòd a papa ou e pa abandone enstriksyon manman ou.

Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.

21 Mare yo tout tan sou kè ou; mare yo nan kou ou.

Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.

22 Lè ou mache toupatou, yo va gide ou. Lè ou dòmi, yo va veye sou ou. Epi lè ou leve, yo va pale avèk ou.

När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.

23 Paske kòmandman an se yon lanp, e enstriksyon li se limyè. Konsa, repwòch ki disipline a se chemen lavi a

Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.

24 pou anpeche ou rive nan fanm movèz vi a, a lang glise de fanm adiltè a.

De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.

25 Pa dezire bote li nan kè ou, ni kite li kapte ou avèk pòpyè zye li.

Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.

26 Paske akoz yon pwostitiye, yon gason redwi a yon mòso pen. Yon fanm adiltè fè lachase lavi presye.

Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.

27 Èske yon nonm kab mete dife poze antre janm li yo pou rad li pa brile?

Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?

28 Oswa èske yon nonm kab mache sou chabon limen, san ke pye l pa brile?

Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?

29 Se konsa li ye ak yon nonm ki antre nan madanm vwazen li. Nenpòt moun ki manyen l p ap sòti san pinisyon.

Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.

30 Pèsòn pa meprize yon vòlè kap vòlè pou l kab satisfè grangou.

Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?

31 Men si pa aza, li jwenn li, la oblije repeye li sèt fwa. Lap oblije bay tout sa li posede lakay li.

Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.

32 Sila ki fè adiltè ak yon fanm manke sajès; nonm nan ki fè sa a, detwi pwòp nanm li.

Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.

33 L ap twouve blesi ak gwo wont, e repwòch li p ap efase menm.

Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.

34 Paske jalouzi fè laraj nan yon nonm; li p ap fè gras nan jou vanjans lan.

Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;

35 Li p ap dakò dedonmaje ak ranson, ni li p ap satisfè malgre ou fè li anpil kado.

lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.