Pwovèb 29
1 Yon nonm ki fè tèt di apre anpil repwòch va vin kraze sibitman san remèd.
Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
2 Lè moun dwat yo vin ogmante, pèp la rejwi; men lè yon moun mechan gouvène, pèp la jemi.
När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
3 Yon nonm ki renmen sajès fè papa l kontan; men sila ki pase tan l ak pwostitiye yo gate byen li.
Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
4 Avèk jistis, wa a fè tout peyi a vin estab; men yon nonm ki aksepte kòb anba tab boulvèse li.
Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
5 Yon nonm ki flate vwazen li ap ouvri filè pou pla pye li.
Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
6 Pa transgresyon yon nonm mechan vin pran nan pyèj nèt; men moun dwat la va chante e rejwi.
En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
7 Moun ladwati a gen kè pou dwa malere; men mechan an pa menm konprann afè sa a.
Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
8 Mokè yo, fè gwo vil la pran dife; men moun saj yo kalme kòlè.
Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
9 Lè yon nonm saj gen yon kont ak yon moun san konprann, moun san konprann nan anraje oswa ri, e nanpwen repo.
När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
10 Moun k ap vèse san rayi inosan an; men moun dwat yo pwoteje lavi li.
De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
11 Moun san konprann toujou fache; men yon nonm saj kenbe tèt li anba kontwòl.
Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
12 Si gouvènè a prete atansyon a manti, tout minis li yo va vin mechan.
Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
13 Malere a ak opresè a gen yon bagay ki sanble; se SENYÈ a ki mete limyè nan zye tou de.
Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
14 Si yon wa jije pòv yo ak verite, twòn li va etabli jis pou tout tan.
Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
15 Baton ak repwòch bay sajès; men timoun ki fè sa li pito a mennen wont sou manman l.
Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
16 Lè mechan yo vin plis, transgresyon yo ogmante; men moun dwat yo va wè tonbe yo.
Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
17 Korije fis ou e li va ba ou rekonfò; anplis, li va bay nanm ou gwo plezi.
Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
18 Kote nanpwen vizyon, pèp la san fren; men byen kontan se sila ki kenbe lalwa a.
Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
19 Pawòl sèl p ap ka enstwi yon esklav; paske malgre li konprann, li p ap reponn.
Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
20 Èske ou wè yon nonm ki pale vit san reflechi? Gen plis espwa pou moun fou a pase li menm.
Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
21 Sila ki byen swaye esklav li depi li piti a, nan lafen, twouve yon fis.
Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
22 Yon nonm an kòlè pwovoke konfli e yon nonm ki plen fachèz fè anpil tò.
En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
23 Ògèy a yon nonm va mennen li ba; men yon lespri enb va jwenn respè.
En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
24 Sila ki fè konplo ak yon volè rayi pwòp lavi li; li pran sèman an men li pa pale anyen.
Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
25 Lakrent a lòm mennen yon pèlen; men sila ki mete konfyans li nan SENYÈ a va leve wo.
Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
26 Gen anpil moun k ap chache favè a sila ki gouvène a; men lajistis pou lòm va sòti nan SENYÈ a.
Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
27 Tankou yon nonm enjis abominab a moun dwat, yon nonm ladwati abominab a mechan yo.
En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.
