Pwovèb 29
1 Yon nonm ki fè tèt di apre anpil repwòch va vin kraze sibitman san remèd.
Hvilken som emot straff genstörtig är, han skall med hast förderfvad varda, utan all hjelp.
2 Lè moun dwat yo vin ogmante, pèp la rejwi; men lè yon moun mechan gouvène, pèp la jemi.
När de rättfärdige månge äro, så glädes folket; men när den ogudaktige regerar, så suckar folket.
3 Yon nonm ki renmen sajès fè papa l kontan; men sila ki pase tan l ak pwostitiye yo gate byen li.
Den som vishet älskar, han gläder sin fader; men den som skökor uppehåller, han mister sina ägodelar.
4 Avèk jistis, wa a fè tout peyi a vin estab; men yon nonm ki aksepte kòb anba tab boulvèse li.
En Konung upprätter landet genom rätt; men en girig förderfvar det.
5 Yon nonm ki flate vwazen li ap ouvri filè pou pla pye li.
Den som smekrar med sin nästa, han utbreder ett nät för hans fötter.
6 Pa transgresyon yon nonm mechan vin pran nan pyèj nèt; men moun dwat la va chante e rejwi.
När en ond syndar, besnärjer han sig sjelf; men en rättfärdig fröjdar sig, och hafver glädje.
7 Moun ladwati a gen kè pou dwa malere; men mechan an pa menm konprann afè sa a.
Den rättfärdige känner den fattigas sak; den ogudaktige aktar ingen förnuft.
8 Mokè yo, fè gwo vil la pran dife; men moun saj yo kalme kòlè.
De bespottare föra en stad i olycko; men de vise stilla vrede.
9 Lè yon nonm saj gen yon kont ak yon moun san konprann, moun san konprann nan anraje oswa ri, e nanpwen repo.
När en vis med en dåra till handel kommer, han vare vred eller glad, så hafver han dock ingen ro.
10 Moun k ap vèse san rayi inosan an; men moun dwat yo pwoteje lavi li.
De blodgirige hata den fromma; men de rättfärdige vårda sig om hans själ.
11 Moun san konprann toujou fache; men yon nonm saj kenbe tèt li anba kontwòl.
En dåre gjuter sin anda allan ut; men en vis man håller tillbaka.
12 Si gouvènè a prete atansyon a manti, tout minis li yo va vin mechan.
En herre, som till lögn lust hafver, hans tjenare äro alle ogudaktige.
13 Malere a ak opresè a gen yon bagay ki sanble; se SENYÈ a ki mete limyè nan zye tou de.
Fattige och ockrare bo ibland hvarannan; begges deras ögon upplyser Herren.
14 Si yon wa jije pòv yo ak verite, twòn li va etabli jis pou tout tan.
En Konung, som de fattiga troliga dömer, hans säte blifver evigliga beståndandes.
15 Baton ak repwòch bay sajès; men timoun ki fè sa li pito a mennen wont sou manman l.
Ris och straff gifver vishet; men ett barn, som hafver sjelfsvåld, skämmer sina moder.
16 Lè mechan yo vin plis, transgresyon yo ogmante; men moun dwat yo va wè tonbe yo.
Der månge ogudaktige äro, der äro många synder; men de rättfärdige skola se deras fall.
17 Korije fis ou e li va ba ou rekonfò; anplis, li va bay nanm ou gwo plezi.
Tukta din son, så skall han vederqvicka dig, och göra dine själ vällust.
18 Kote nanpwen vizyon, pèp la san fren; men byen kontan se sila ki kenbe lalwa a.
När Prophetien ute är, så förskingras folket; men väl är honom, som lagen vid magt håller.
19 Pawòl sèl p ap ka enstwi yon esklav; paske malgre li konprann, li p ap reponn.
En tjenare låter icke näpsa sig med ordom; förty, om han än förstår det, så tager han sig dock intet deraf.
20 Èske ou wè yon nonm ki pale vit san reflechi? Gen plis espwa pou moun fou a pase li menm.
Ser du en, som snar är till att tala, det är mera hopp uppå en dåra, än uppå honom.
21 Sila ki byen swaye esklav li depi li piti a, nan lafen, twouve yon fis.
Om en tjenare varder af ungdom kräseliga hållen, så vill han sedan vara en herre.
22 Yon nonm an kòlè pwovoke konfli e yon nonm ki plen fachèz fè anpil tò.
En vredsam man kommer träto åstad, och en harmse man gör många synder.
23 Ògèy a yon nonm va mennen li ba; men yon lespri enb va jwenn respè.
Menniskones högfärd skall omstörta henne; men ära skall upphöja den ödmjuka.
24 Sila ki fè konplo ak yon volè rayi pwòp lavi li; li pran sèman an men li pa pale anyen.
Den som med tjufvar del hafver, hörer bannas; och säger icke till, han hatar sitt lif.
25 Lakrent a lòm mennen yon pèlen; men sila ki mete konfyans li nan SENYÈ a va leve wo.
Den som rädes för menniskom, han kommer på fall; men den som sig förlåter uppå Herran, han varder beskyddad.
26 Gen anpil moun k ap chache favè a sila ki gouvène a; men lajistis pou lòm va sòti nan SENYÈ a.
Månge söka ens Förstas ansigte; men hvars och ens dom kommer af Herranom.
27 Tankou yon nonm enjis abominab a moun dwat, yon nonm ladwati abominab a mechan yo.
En orättfärdig man är dem rättfärdigom en styggelse; och den som på en rätt väg är, han är dens ogudaktigas styggelse.
