< Pwovèb 27 >

1 Pa vin ògeye sou bagay demen, paske ou pa konnen kisa yon jou ka pote.
Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
2 Kite yon lòt moun ba ou lwanj, e pa fè ak pwòp bouch ou. Kite l fèt pa yon ou pa konnen, e pa de pwòp lèv ou.
Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
3 Yon gwo wòch lou ak sab gen pwa; men moun ensanse k ap anmède a pi lou pase yo tou de.
Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
4 Fachez rèd fè move. Kòlè se yon inondasyon. Men se kilès ki ka kanpe devan jalouzi.
Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
5 Repwòch ki klè pi bon pase lanmou ki kache.
Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
6 Fidèl se blese a yon zanmi; men twonpri se bo a yon ènmi.
Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
7 Moun vant plen rayi siwo myèl; men pou sila ki grangou, nenpòt bagay anmè vin dous.
Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
8 Tankou yon zwazo ki egare nich li, se konsa yon nonm ki mache lwen kay li.
Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
9 Lwil ak pafen fè kè kontan; se konsa konsèy a yon nonm dous pou zanmi li.
Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
10 Pa abandone pwòp zanmi ou, ni zanmi a papa ou. Pa ale lakay frè ou nan jou malè ou. Pi bon se yon vwazen toupre pase yon frè ki byen lwen.
Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
11 Sèvi ak sajès, fis mwen, e fè kè m kontan pou m kab reponn sila ki repwoche mwen an.
Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
12 Yon nonm ki saj wè mal e li kache kò l; men sila ki fou a avanse pou peye pri a.
Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
13 Pran vètman li lè l sèvi garanti pou yon enkoni, e pou yon fanm adiltè, kenbe mesye a menm kon garanti a.
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
14 Sila ki beni zanmi li ak gwo vwa bonè maten an, sa va rekonèt kon madichon pou li.
Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
15 Dlo k ap degoute san rete nan jou gwo lapli avèk fanm k ap fè kont san rete sòti menm jan:
Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
16 Sila ki ta anpeche fanm sa a, vle anpeche van, oswa sezi lwil ak men dwat li.
Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
17 Se fè ki file fè; se konsa yon nonm file zanmi l.
Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
18 Sila ki pran swen pye fig la va manje fwi li, e sila ki pran swen mèt li a va jwenn lonè.
Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
19 Tankou nan dlo, figi reflete figi, konsa kè a yon nonm reflete lentansyon l.
Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
20 Sejou Lanmò ak labim pa janm satisfè; ni zye a lòm pa janm satisfè. (Sheol h7585)
Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. (Sheol h7585)
21 Po fonn nan se pou ajan, e founo se pou lò; konsa, yon nom rafine pa lwanj ke l resevwa.
Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
22 Malgre ou ta foule yon moun fou ak pilon jiskaske li fè poud, tankou sereyal byen kraze a, foli li p ap sòti sou li.
Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
23 Konnen byen kondisyon a bann ou yo, e okipe twoupo ou yo;
Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
24 paske richès pa la pou tout tan, ni yon kouwòn pa rete pandan tout jenerasyon.
Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
25 Zèb yo vin disparèt, e sa ki nèf la vin pouse, e zèb mòn yo fin ranmase.
När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
26 Jenn mouton yo va sèvi kon vètman ou, e kabrit yo va mennen pri a yon chan.
då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
27 Lèt kabrit ap kont pou manje ou, pou manje tout lakay ou, ak soutyen pou tout sèvant lakay ou yo.
då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.

< Pwovèb 27 >