< Pwovèb 26 >
1 Tankou lanèj nan sezon chalè a, tankou lapli nan sezon rekòlt, se konsa respè pa merite rive sou yon moun ensanse.
As snow in summer, and as rain in harvest, So honor [is] not fitting for a fool.
2 Tankou yon ti zwazo k ap sove ale, tankou yon ti iwondèl nan vòl li, se konsa yon madichon san koz p ap poze.
As a bird by wandering, as a swallow by flying, So reviling without cause does not come.
3 Yon fwèt se pou chwal la, yon brid pou bourik la, ak baton pou do a moun ensanse a.
A whip is for a horse, a bridle for a donkey, And a rod for the back of fools.
4 Pa reponn yon moun ensanse selon foli li, oswa ou va vin tankou li.
Do not answer a fool according to his folly, Lest you are like to him—even you.
5 Reponn yon moun ensanse selon foli li merite, pou l pa vin saj nan pwòp zye li.
Answer a fool according to his folly, Lest he is wise in his own eyes.
6 Li koupe pwòp pye li, e bwè vyolans, ki voye yon mesaj pa men a moun ensanse a.
He is cutting off feet, he is drinking injury, Who is sending things by the hand of a fool.
7 Tankou janm ki initil pou moun bwate a, se konsa yon pwovèb nan bouch a moun ensanse.
The two legs of the lame have been weak, And an allegory in the mouth of fools.
8 Tankou yon moun ki mare wòch anndan fistibal se konsa sila ki bay respè a moun ensanse a.
As one who is binding a stone in a sling, So [is] he who is giving honor to a fool.
9 Tankou yon pikan ki tonbe nan men yon moun k ap bwè gwòg, se konsa yon pwovèb nan bouch a moun ki ensanse.
A thorn has gone up into the hand of a drunkard, And an allegory in the mouth of fools.
10 Tankou moun ak banza k ap blese tout moun, se konsa sila ki anplwaye moun ensanse a, ak sila ki anplwaye sila k ap pase pa aza a.
The Former of all [is] great, And He is rewarding a fool, And is rewarding transgressors.
11 Tankou yon chen ki retounen nan vomi li, se konsa yon moun ensanse kap repete foli li.
As a dog has returned to its vomit, A fool is repeating his folly.
12 Èske ou wè yon moun ki saj nan pwòp zye li? Gen plis espwa pou moun fou pase li menm.
You have seen a man wise in his own eyes, More hope of a fool than of him!
13 Parese a di: “Gen yon lyon nan lari a! Yon lyon nan plas la!”
The slothful has said, “A lion [is] in the way, A lion [is] in the broad places.”
14 Tankou pòt la vire sou gon li, se konsa parese a sou kabann li.
The door turns around on its hinge, And the slothful on his bed.
15 Parese a fouye men l nan plato a; men l twò fatige pou fè l ankò rive nan bouch li.
The slothful has hid his hand in a dish, He is weary of bringing it back to his mouth.
16 Parese a pi saj nan pwòp zye li pase sèt moun ki kab reponn ak bon konprann.
Wiser [is] the slothful in his own eyes, Than seven [men] returning a reason.
17 Tankou yon moun ki pran yon chen pa zòrèy, se konsa sila k ap pase pa aza a, pou l gaye nan goumen ki pa apatyen a li menm nan.
Laying hold on the ears of a dog, [Is] a passer-by making himself wrath for strife [that is] not his own.
18 Tankou yon moun fou k ap jete bwa dife, flèch ak lanmò,
As [one] pretending to be feeble, Who is casting sparks, arrows, and death,
19 se konsa nonm ki tronpe vwazen li an pou di: “Èske se pa blag mwen t ap fè?”
So has a man deceived his neighbor, And has said, “Am I not playing?”
20 Akoz mank bwa, dife a etenn; lè ti koze sispann, rayisman vin kalme.
Fire is going out without wood, And contention ceases without a tale-bearer,
21 Tankou chabon tou limen anvè sann cho, ak bwa anvè dife, se konsa yon moun tchenpwèt chofe pwoblèm pou limen konfli.
Coal to burning coals, and wood to fire, And a man of contentions to kindle strife.
22 Pawòl a moun k ap chichote nan zòrèy moun nan, vin tankou bèl ti mòso delika. Yo desann rive jis nan pati pi fon kò a.
The words of a tale-bearer [are] as self-inflicted wounds, And they have gone down [to] the inner parts of the heart.
23 Tankou veso ki fèt ak tè ki kouvri ak yon kouch ajan, se konsa lèv ki brile ak yon kè ki mechan.
Silver of dross spread over potsherd, [Are] burning lips and an evil heart.
24 Yon nonm malonèt, kache sa pou l pa parèt sou lèv li; men nan kè l, li fè depo desepsyon.
A hater pretends by his lips, And he places deceit in his heart,
25 Lè l pale byen dous, pa kwè l; paske, gen sèt abominasyon nan kè l.
When his voice is gracious do not trust in him, For seven abominations [are] in his heart.
26 Malgre rayisman kouvri kò l ak riz, mechanste li va devwale devan asanble a.
Hatred is covered by deceit, Its wickedness is revealed in an assembly.
27 Sila ki fouye fòs la va tonbe ladann, e sila ki woule wòch la, sou li menm l ap retounen.
Whoever is digging a pit falls into it, And the roller of a stone, it turns to him.
28 Yon lang ki bay manti, rayi sila li kraze yo, e zèv a lang flatè a se dega.
A lying tongue hates its bruised ones, And a flattering mouth works an overthrow!