< Pwovèb 24 >
1 Pa fè anvi a moun mechan, ni dezire pou avèk yo;
Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
2 paske panse yo fòmante vyolans e lèv yo pale inikite.
Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
3 Avèk sajès, kay la bati e avèk bon konprann, li vin etabli.
Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
4 Pa konesans, chanm yon moun vin ranpli avèk tout bèl kalite richès.
Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
5 Yon nonm saj byen fò, e yon nonm ak konesans ogmante pouvwa li.
En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
6 Paske ak konsèy saj ou va fè lagè, e ak konseye an abondans, gen viktwa.
Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
7 Sajès twò wo pou moun ensanse a; li pa ouvri bouch li nan pòtay la.
Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
8 Yon moun ki fè plan pou fè mal, moun va rele li magouyè.
Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
9 Fòmante foli se peche, e mokè a abominab a tout moun.
Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
10 Si ou lach nan jou gran pwoblèm nan, fòs ou pa fò.
Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
11 Delivre sila k ap mennen vè lanmò a, ak sila k ap mache tonbe vè labatwa a. O, kenbe yo!
Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
12 Si ou di: “Gade, nou pa t konnen sa”; èske Li pa konsidere sa, sila ki peze kè? Epi èske Li pa konnen sa, sila kap kenbe nanm ou an? Èske Li p ap rann a lòm selon zèv li?
Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
13 Fis mwen, manje siwo myèl, paske li bon; wi, siwo sòti nan nich lan dous pou goute.
Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
14 Konnen ke sajès se konsa pou nanm ou; si ou twouve li, va gen yon avni, e espwa ou p ap anile.
Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
15 Pa kouche mete pyèj, o lòm mechan, kont kote ke moun dwat la rete a. Pa detwi kote repo li a;
Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
16 paske yon nonm ladwati tonbe sèt fwa e leve ankò, men se nan lè gwo malè ke mechan an tonbe.
Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
17 Pa rejwi lè lènmi ou tonbe. Ni pa kite kè ou kontan lè l tonbe;
Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
18 Oswa, SENYÈ a va wè l, vin pa kontan e detounen kòlè Li de li.
på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
19 Pa twouble tèt ou pou malveyan yo, ni fè lanvi pou mechan yo,
Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
20 paske pou yon nonm mechan, pa gen avni. Lanp a mechan an va etenn nèt.
Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
21 Fis mwen an, gen lakrent SENYÈ a ak wa a; pa asosye ak sila ki pa stab yo,
Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
22 paske, malè yo va leve vit. Kilès ki konnen destriksyon an k ap sòti nan yo de a.
Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
23 Sila yo, anplis, se pawòl a sajès: Fè patipri nan jijman pa bon.
Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
24 Sila ki di a mechan an: “Ou dwat”, pèp yo va modi li e nasyon yo va rayi li;
Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
25 men pou sila ki repwoche mechan yo, lap wale byen ak yo. Bon benediksyon va tonbe sou yo.
Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
26 Yon repons onèt tankou yon bo sou lèv yo.
En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
27 Prepare tout travay ou a deyò; byen prepare chan ou. Apre, alò, bati kay ou.
Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
28 Pa vin yon temwen kont vwazen ou san koz, e pa bay manti ak lèv ou.
Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
29 Pa di: “Se konsa mwen va fè l paske li te fè m konsa; mwen va rann a nonm nan selon zèv li yo.”
Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
30 Mwen te pase nan chan parese a; akote chan rezen a nonm ki manke bon konprann nan.
Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
31 Epi gade byen, li te plen ak raje pikan, e kouvri ak move zèb, Miray an wòch la te fin kraze nèt.
Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
32 Lè m te wè, mwen te reflechi sou sa; mwen te gade e m te resevwa enstriksyon.
Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
33 “Yon ti dòmi, yon ti somèy, yon ti pliye men pou repoze,”
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
34 Konsa mizè ou va vin parèt sou ou tankou yon vòlè; ak bezwen tankou yon bandi kon zam.
så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.