Pwovèb 24
1 Pa fè anvi a moun mechan, ni dezire pou avèk yo;
Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
2 paske panse yo fòmante vyolans e lèv yo pale inikite.
Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
3 Avèk sajès, kay la bati e avèk bon konprann, li vin etabli.
Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
4 Pa konesans, chanm yon moun vin ranpli avèk tout bèl kalite richès.
Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
5 Yon nonm saj byen fò, e yon nonm ak konesans ogmante pouvwa li.
En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
6 Paske ak konsèy saj ou va fè lagè, e ak konseye an abondans, gen viktwa.
Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
7 Sajès twò wo pou moun ensanse a; li pa ouvri bouch li nan pòtay la.
Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
8 Yon moun ki fè plan pou fè mal, moun va rele li magouyè.
Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
9 Fòmante foli se peche, e mokè a abominab a tout moun.
Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
10 Si ou lach nan jou gran pwoblèm nan, fòs ou pa fò.
Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
11 Delivre sila k ap mennen vè lanmò a, ak sila k ap mache tonbe vè labatwa a. O, kenbe yo!
Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
12 Si ou di: “Gade, nou pa t konnen sa”; èske Li pa konsidere sa, sila ki peze kè? Epi èske Li pa konnen sa, sila kap kenbe nanm ou an? Èske Li p ap rann a lòm selon zèv li?
Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
13 Fis mwen, manje siwo myèl, paske li bon; wi, siwo sòti nan nich lan dous pou goute.
Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
14 Konnen ke sajès se konsa pou nanm ou; si ou twouve li, va gen yon avni, e espwa ou p ap anile.
Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
15 Pa kouche mete pyèj, o lòm mechan, kont kote ke moun dwat la rete a. Pa detwi kote repo li a;
Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
16 paske yon nonm ladwati tonbe sèt fwa e leve ankò, men se nan lè gwo malè ke mechan an tonbe.
Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
17 Pa rejwi lè lènmi ou tonbe. Ni pa kite kè ou kontan lè l tonbe;
Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
18 Oswa, SENYÈ a va wè l, vin pa kontan e detounen kòlè Li de li.
Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
19 Pa twouble tèt ou pou malveyan yo, ni fè lanvi pou mechan yo,
Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
20 paske pou yon nonm mechan, pa gen avni. Lanp a mechan an va etenn nèt.
Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
21 Fis mwen an, gen lakrent SENYÈ a ak wa a; pa asosye ak sila ki pa stab yo,
Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
22 paske, malè yo va leve vit. Kilès ki konnen destriksyon an k ap sòti nan yo de a.
Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
23 Sila yo, anplis, se pawòl a sajès: Fè patipri nan jijman pa bon.
Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
24 Sila ki di a mechan an: “Ou dwat”, pèp yo va modi li e nasyon yo va rayi li;
Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
25 men pou sila ki repwoche mechan yo, lap wale byen ak yo. Bon benediksyon va tonbe sou yo.
Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
26 Yon repons onèt tankou yon bo sou lèv yo.
Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
27 Prepare tout travay ou a deyò; byen prepare chan ou. Apre, alò, bati kay ou.
Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
28 Pa vin yon temwen kont vwazen ou san koz, e pa bay manti ak lèv ou.
Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
29 Pa di: “Se konsa mwen va fè l paske li te fè m konsa; mwen va rann a nonm nan selon zèv li yo.”
Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
30 Mwen te pase nan chan parese a; akote chan rezen a nonm ki manke bon konprann nan.
Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
31 Epi gade byen, li te plen ak raje pikan, e kouvri ak move zèb, Miray an wòch la te fin kraze nèt.
Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
32 Lè m te wè, mwen te reflechi sou sa; mwen te gade e m te resevwa enstriksyon.
Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
33 “Yon ti dòmi, yon ti somèy, yon ti pliye men pou repoze,”
Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
34 Konsa mizè ou va vin parèt sou ou tankou yon vòlè; ak bezwen tankou yon bandi kon zam.
Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.
