Pwovèb 23
1 Lè ou chita sou tab ak yon ki gouvènè, konsidere byen sa ki devan ou.
När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
2 Konsa, mete yon kouto sou gòj ou si ou se yon nonm ak gwo lanvi.
och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
3 Pa dezire bon manje sa yo, paske se yon repa desepsyon.
Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
4 Pa fatige kò ou pou jwenn richès; sispann reflechi sou sa.
Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
5 Depi ou mete zye ou sou li, l ale. Paske, anverite, li gen zèl kon yon èg k ap vole vè syèl yo.
Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
6 Pa manje pen a yon mesye ki chich, ni anvi bèl bagay li;
Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
7 paske jan li panse nan tèt li a, se konsa li ye. Li di ou: “Manje e bwè!” Men kè li pa avè w.
ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
8 Ou va vomi mòso ke ou te manje a e gaspiye tout bèl pawòl ou yo.
Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
9 Pa pale nan zòrèy a moun sòt, paske l ap meprize sajès a pawòl ou yo.
Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
10 Pa deplase ansyen bòn nan, ni antre nan chan òfelen yo,
Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
11 Paske Redanmtè yo a pwisan. Li va plede ka yo kont ou.
Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
12 Aplike kè ou a disiplin ak zòrèy ou a pawòl ki pote konesans.
Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
13 Pa ralanti disiplin sou yon timoun; malgre ou frape li ak yon baton, li p ap mouri.
Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol h7585)
15 Fis mwen an, si kè ou saj, pwòp kè m va kontan tou.
Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
16 Wi, jis anndan m va rejwi lè lèv ou pale sa ki dwat.
ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
17 Pa kite kè ou fè lanvi pechè yo, men viv nan lakrent SENYÈ a tout tan.
Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
18 Anverite, gen davni, e espwa ou p ap anile.
Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
19 Koute, fis mwen an, vin saj pou dirije kè ou nan chemen an.
Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20 Pa bwè twòp diven, ni fè voras nan manje vyann;
Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
21 paske sila ki bwè twòp la ak moun voras la va vin pòv; e dòmi nan zye a va fè l abiye ak vye twal chire.
Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
22 Koute papa ou ki te fè ou a, e pa meprize manman ou lè l vin granmoun.
Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
23 Achte verite e pa vann li! Ranmase sajès, enstriksyon ak bon konprann.
Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
24 Papa a sila ki dwat la va rejwi anpil, e sila ki fè yon fis ki saj la va gen kè kontan nan li.
Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
25 Kite papa ou ak manman ou fè kè kontan; kite fanm ki te fè ou a, rejwi.
Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26 Ban m kè ou, fis mwen an; kite zye ou fè kè kontan nan chemen mwen yo.
Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27 Paske yon pwostitiye se yon fòs byen fon, e yon fanm adiltè se yon ti pwi etwat.
Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28 Anverite, li kache veye tankou vòlè, pou l ogmante enfidelite pami lòm.
Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29 Se kilès ki gen gwo pwoblèm? Se kilès ki gen tristès? Se kilès ki gen konfli? Se kilès kap plenyèn? Se kilès ki blese san rezon? Se kilès ki gen zye wouj?
Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30 Sila ki mize sou diven nan, sila ki ale goute diven mele an.
Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Pa gade diven an lè l wouj, lè l fè klè nan tas la, lè l desann byen dous.
Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
32 Nan dènye moman an, li mòde tankou sèpan; li brile tankou bouch koulèv.
På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
33 Zye ou va wè bagay ki dwòl, e panse ou va twouble anpil.
Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
34 Ou va tankou yon moun ki kouche nan mitan lanmè, oswa tankou yon moun ki kouche sou ma batiman.
Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
35 “Yo te frape m, men mwen pa t santi anyen! Yo te bat mwen, men mwen pa t konnen sa! Lè m leve, m ap chache pou m kab bwè ankò.”
"De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
