Pwovèb 22
1 Yon bon non pi bon pase tout richès; e favè Bondye, pase ajan ak lò.
Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
2 Rich la ak malere a mare ansanm; se SENYÈ a ki fè yo tout.
Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
3 Sila ki reflechi, wè mal e kache kò li; men ensanse yo antre ladann e jwenn pinisyon.
Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
4 Rekonpans pou imilite avèk lakrent SENYÈ a se richès, bon repitasyon, ak lavi.
Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
5 Pikan ak pèlen se nan chemen a pèvès yo; sila ki veye nanm li, va rete lwen yo.
Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
6 Leve yon timoun nan chemen li ta dwe ale, e lè li vin gran, li p ap kite li; menm lè l granmoun, li p ap kite li.
Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
7 Rich yo domine sou pòv yo, e moun ki prete vin esklav a sila k ap bay prè a.
Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
8 Sila ki simen inikite a va rekòlte vanite; e baton kòlè li a va detwi.
Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
9 Sila ki bay ak men louvri va beni; paske li bay manje a malere.
Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
10 Mete moun k ap moke moun yo deyò, e diskisyon an prale tou; wi, konfli ak dezonore moun ap sispann.
Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
11 Sila ki renmen kè ki san tach e ki pale ak gras, va zanmi a wa a.
Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
12 Zye a SENYÈ a konsève konesans; men Li boulvèse pawòl moun malveyan yo.
HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
13 Parese a di: “Gen yon lyon deyò a; m ap mouri nan lari!”
Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»
14 Bouch a fanm adiltè a se yon fòs byen fon; sila ke SENYÈ a modi va tonbe ladann.
En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
15 Foli mare nan kè a yon timoun; baton disiplin nan va retire sa mete lwen li.
Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
16 Sila ki oprime malere a pou ogmante tèt li; ni sila k ap fè kado a rich yo, va rive nan povrete.
Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust.
17 Apiye zòrèy ou pou tande pawòl a saj yo; epi aplike ou a konesans mwen.
Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
18 Paske sa va byen agreyab pou ou si ou kenbe yo anndan ou, pou yo toujou prè sou lèv ou.
Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
19 Pou konfyans ou kapab nan SENYÈ a, mwen te enstwi ou jodi a, menm ou menm nan.
För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
20 Èske mwen pa t ekri ou trant bèl bagay, de konsèy ak konesans yo?
Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
21 Pou fè ou konnen vrè pawòl verite yo, pou ou kab byen reponn sila ki te voye ou a?
för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
22 Pa vòlè malere a paske li pòv, ni kraze aflije nan pòtay la;
Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
23 paske, SENYÈ a va plede ka yo e pran lavi a sila ki vòlè yo.
Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
24 Pa asosye ak yon nonm ki livre a kòlè; oswa ale ak yon moun kolerik,
Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
25 sinon, ou va aprann mès li yo e jwenn yon pèlen pou tèt ou.
på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
26 Pa konte pami sila ki sèvi kon garanti yo, pami sila ki fè sekirite pou dèt yo.
Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
27 Si ou pa gen mwayen pou ou kab peye, poukisa ou ta kite l rale kabann nan sòti anba ou?
Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
28 Pa deplase ansyen bòn ke papa zansèt nou yo te mete a.
Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
29 Èske ou wè yon nonm byen abil nan travay li? Li va kanpe devan wa yo; li p ap oblije kanpe devan nenpòt kalite vye moun.
Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män. Se Port i Ordförkl.
