< Pwovèb 22 >

1 Yon bon non pi bon pase tout richès; e favè Bondye, pase ajan ak lò.
Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
2 Rich la ak malere a mare ansanm; se SENYÈ a ki fè yo tout.
Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
3 Sila ki reflechi, wè mal e kache kò li; men ensanse yo antre ladann e jwenn pinisyon.
Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
4 Rekonpans pou imilite avèk lakrent SENYÈ a se richès, bon repitasyon, ak lavi.
Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
5 Pikan ak pèlen se nan chemen a pèvès yo; sila ki veye nanm li, va rete lwen yo.
Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
6 Leve yon timoun nan chemen li ta dwe ale, e lè li vin gran, li p ap kite li; menm lè l granmoun, li p ap kite li.
Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
7 Rich yo domine sou pòv yo, e moun ki prete vin esklav a sila k ap bay prè a.
Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
8 Sila ki simen inikite a va rekòlte vanite; e baton kòlè li a va detwi.
Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
9 Sila ki bay ak men louvri va beni; paske li bay manje a malere.
Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
10 Mete moun k ap moke moun yo deyò, e diskisyon an prale tou; wi, konfli ak dezonore moun ap sispann.
Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
11 Sila ki renmen kè ki san tach e ki pale ak gras, va zanmi a wa a.
Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
12 Zye a SENYÈ a konsève konesans; men Li boulvèse pawòl moun malveyan yo.
Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
13 Parese a di: “Gen yon lyon deyò a; m ap mouri nan lari!”
Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
14 Bouch a fanm adiltè a se yon fòs byen fon; sila ke SENYÈ a modi va tonbe ladann.
Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
15 Foli mare nan kè a yon timoun; baton disiplin nan va retire sa mete lwen li.
Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
16 Sila ki oprime malere a pou ogmante tèt li; ni sila k ap fè kado a rich yo, va rive nan povrete.
Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
17 Apiye zòrèy ou pou tande pawòl a saj yo; epi aplike ou a konesans mwen.
Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
18 Paske sa va byen agreyab pou ou si ou kenbe yo anndan ou, pou yo toujou prè sou lèv ou.
Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
19 Pou konfyans ou kapab nan SENYÈ a, mwen te enstwi ou jodi a, menm ou menm nan.
Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
20 Èske mwen pa t ekri ou trant bèl bagay, de konsèy ak konesans yo?
Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
21 Pou fè ou konnen vrè pawòl verite yo, pou ou kab byen reponn sila ki te voye ou a?
På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
22 Pa vòlè malere a paske li pòv, ni kraze aflije nan pòtay la;
Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
23 paske, SENYÈ a va plede ka yo e pran lavi a sila ki vòlè yo.
Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
24 Pa asosye ak yon nonm ki livre a kòlè; oswa ale ak yon moun kolerik,
Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
25 sinon, ou va aprann mès li yo e jwenn yon pèlen pou tèt ou.
Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
26 Pa konte pami sila ki sèvi kon garanti yo, pami sila ki fè sekirite pou dèt yo.
Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
27 Si ou pa gen mwayen pou ou kab peye, poukisa ou ta kite l rale kabann nan sòti anba ou?
Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
28 Pa deplase ansyen bòn ke papa zansèt nou yo te mete a.
För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
29 Èske ou wè yon nonm byen abil nan travay li? Li va kanpe devan wa yo; li p ap oblije kanpe devan nenpòt kalite vye moun.
Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.

< Pwovèb 22 >