Pwovèb 21
1 Kè a wa a se tankou kanal dlo nan men SENYÈ a; Li vire l kote Li vle.
Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
2 Chemen a yon moun bon nan pwòp zye li; men SENYÈ a peze kè yo.
Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
3 SENYÈ a pito ladwati ak lajistis plis pase sakrifis.
Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
4 Zye ki leve wo ak kè ki plen ògèy; lanp a mechan yo se peche.
Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
5 Plan a dilijan an mennen byen si, vè avantaj; men tout moun ki aji san reflechi va, san dout, vin pòv.
Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.
6 Ranmase anpil byen ak lang k ap bay manti se yon vapè k ap sove ale, k ap kouri dèyè lanmò.
De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.
7 Vyolans a mechan yo va trennen yo fè yo pati, akoz yo refize aji ak jistis.
De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.
8 Chemen a yon moun koupab kwochi; men pou sila ki san tach la, kondwit li dwat.
En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt
9 Li pi bon pou viv nan ti kwen sou twati a pase nan yon kay ak yon fanm k ap fè kont tout tan.
Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
10 Nanm a mechan an vle mal; vwazen li an pa twouve gras nan zye l.
Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.
11 Lè mokè a vin pini, moun san konprann nan vin saj; men lè moun saj la enstwi, li resevwa konesans.
Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.
12 Lè sila ki dwat, pran an konsiderasyon kay mechan an, afè mechan an vin detwi nèt.
Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.
13 Sila ki fèmen zòrèy li a kri aflije a, va vin kriye pou kont li, men li p ap jwenn repons.
Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.
14 Yon kado vèse an sekrè kalme fachez, e yon anba tab ki glise rive, bese gwo kòlè.
En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.
15 Aplike lajistis se yon plezi pou moun dwat; men se yon gwo laperèz pou malfektè inikite yo.
Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.
16 Yon nonm egare ki kite chemen bon konprann nan, va jwenn repo nan asanble mò yo.
Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.
17 Sila ki renmen plezi, va vin pòv; sila ki renmen diven ak lwil, p ap janm rich.
Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.
18 Mechan an se yon ranson pou moun dwat yo; e sila ki fè trèt la pou sila ki kanpe janm.
Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.
19 Li pi bon pou rete nan dezè pase viv ak yon fanm k ap agase moun tout tan.
Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.
20 Gen bèl trezò ak lwil nan abitasyon a moun saj la; men, moun san konprann nan vale tout.
Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.
21 Sila ki swiv ladwati ak fidelite a jwenn lavi, ladwati ak lonè.
Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.
22 Yon nonm saj monte sou miray vil pwisan, e fè tonbe sitadèl la ki te bay yo konfyans.
En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.
23 Sila ki veye bouch li ak lang li pwoteje nanm li kont gwo twoub.
Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.
24 Ògèy, Monte Tèt Wo, Mokè; men tit a sila ki aji nan ògèy ak ensolans yo.
Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
25 Se volonte a parese a ki fè l mouri, paske men li refize travay;
Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
26 Gen moun tout lajounen kap anvi yon bagay, pandan moun dwat yo ap vèse bay san rete.
Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
27 Sakrifis a mechan yo abominab; se konbyen anplis, lè l pote ak movèz fwa.
De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.
28 Yon fo temwen va peri; men sila ki koute verite a va pale ak letènite.
Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.
29 Moun mechan an afiche yon figi brav; men pou moun ladwati a, chemen li an sèten.
En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.
30 Nanpwen sajès, ni bon konprann, ni konsèy kont SENYÈ a.
Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.
31 Cheval la prepare pou jou batay la; men viktwa a se nan men SENYÈ a.
Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.
