Pwovèb 17
1 Pi bon se yon mòso pen sèch ak lapè pase yon kay ak gwo manje nan konfli.
Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
2 Yon sèvitè ki aji avèk sajès va renye sou yon fis ki aji ak wont; li va pataje eritaj la pami frè yo.
En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
3 Po rafine se pou ajan, e founo se pou lò; men SENYÈ a ap sonde tout kè.
Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
4 Yon malfektè koute lèv mechan yo; yon mantè prete atansyon a yon lang kap detwi.
En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
5 Sila ki moke malere a moke Kreyatè li; sila ki rejwi nan malè a, p ap soti san pinisyon.
Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
6 Pitit a pitit se kouwòn a granmoun, e glwa a fis yo se papa yo.
De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
7 Bèl diskou pa byen koresponn ak yon moun ki ensanse, bokou mwens lèv kap manti sou yon prens.
Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
8 Vèse kòb anba tab se tankou wanga pou mèt li; nenpòt kote li vire, li byen reyisi.
En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
9 Sila ki kouvri yon transgresyon, chache lanmou; men sila ki repete yon koze, separe bon zanmi yo.
Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
10 Yon repwòch antre pi fon nan moun bon konprann nan pase anpil kou sou yon moun ensanse.
En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
11 Yon nonm rebèl se mal l ap chache; konsa, yon mesaje byen sovaj va voye kont li.
Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
12 Pito yon nonm rankontre yon lous fewòs ki separe de pitit li, pase yon moun ensanse nan mitan foli li.
Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
13 Pou sila ki remèt mal pou byen an, mal la p ap janm kite lakay li.
Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
14 Kòmansman a konfli se tankou pete gwo baryè dlo; konsa, kite kont la avan l kòmanse.
Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
15 Sila ki bay rezon a mechan an, ni sila ki kondane moun dwat la; tou de abominab a SENYÈ a.
Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
16 Poukisa gen kòb nan men moun ensanse a pou l achte sajès, konsi, li pa konprann anyen?
Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
17 Yon zanmi renmen tout tan; yon frè fèt pou move tan.
En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
18 Yon nonm ki manke konprann sèvi garanti, e devni responsab nan prezans a vwazen li.
En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
19 Sila ki renmen vyole lalwa a renmen konfli; sila ki awogan an, chache gwo dega.
Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
20 Sila ki gen panse kwochi a, pa jwenn anyen ki bon, e sila ki pèvès nan pawòl li yo tonbe nan mal.
Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
21 Sila ki fè pitit ki san konprann nan, fè l nan tristès; e papa a yon moun ensanse pa gen kè kontan.
Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
22 Yon kè kontan se bon remèd; men yon lespri brize seche tout zo.
Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
23 Yon nonm mechan an resevwa kòb anba tab an sekrè; pou l tòde chemen lajistis.
Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
24 Sajès se devan fas a sila ki gen bon konprann nan; men zye a moun ensanse yo chache jis rive nan tout pwent latè.
Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
25 Yon fis ki san konprann se yon tèt chaje a papa l, ak gwo chagren a sila ki te pòte li a.
En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
26 Anplis, li pa bon pou pini moun dwat la, ni pou frape prens yo akoz entegrite yo.
Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
27 Sila ki kenbe pawòl li, gen konesans; e sila ki gen lespri kalm nan se yon nonm ak bon konprann.
Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
28 Menm yon moun ensanse, lè l rete an silans, konsidere kon saj; lè l fèmen lèv li, li parèt rezonab.
Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
