< Pwovèb 16 >

1 Plan kè a sòti nan lòm; men repons a lang lan sòti nan SENYÈ a.
En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
2 Tout chemen a yon nonm pwòp nan zye pa li; men SENYÈ a peze sa k nan kè l.
Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
3 Konsakre tout zèv ou yo a SENYÈ a, e plan ou yo va etabli.
Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
4 SENYÈ a te fè tout bagay pou pwòp sèvis li; menm mechan yo pou jou jijman an.
HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
5 Tout sila ki gen kè ògèy, abominab a SENYÈ a; anverite, li p ap chape anba pinisyon.
En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
6 Pa lanmou dous avèk verite, inikite lave; e pa lakrent SENYÈ a moun chape anba mal.
Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
7 Lè chemen a yon nonm fè SENYÈ a kontan, l ap fè menm lènmi li yo vin anpè avè l.
Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
8 Pi bon se piti ak ladwati pase gwo kòb k ap antre avèk enjistis.
Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
9 Panse a lòm fè plan pou wout li; men SENYÈ a dirije pa li yo.
Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
10 Se desizyon diven ki nan lèv a wa a; bouch li pa dwe fè erè nan jijman.
Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
11 Yon balans ki jis apatyen a Bondye; li veye sou tout pwa nan sak yo.
Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
12 Se abominab pou wa yo komèt zak mechan, paske yon twòn etabli sou ladwati.
En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
13 Lèv ki dwat se plezi a wa yo; e sila ki pale dwat, vin renmen.
Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
14 Kòlè a yon wa se tankou mesaje lanmò; men yon nonm saj va kalme li.
Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
15 Nan vizaj a yon wa briye lavi; e favè li se tankou yon nwaj avèk lapli prentan.
När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
16 A la bon li pi bon pou resevwa sajès pase lò! Pito nou jwenn bon konprann pase ajan.
Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
17 Gran chemen a moun dwat la se pou kite mal; sila ki veye chemen li an prezève lavi li.
De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
18 Ògèy ale devan destriksyon e yon lespri ògèy devan moun kap tonbe.
Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
19 Li pi bon pou rete enb nan lespri avèk sila ki ba yo, pase divize piyaj ak moun ògeye yo.
Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
20 Sila ki bay atansyon a pawòl la va jwenn sa ki bon; beni se sila ki mete konfyans li nan SENYÈ a.
Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
21 Moun saj nan kè va rekonèt kon moun bon konprann; e dousè nan pale va ogmante kapasite konvenk moun.
Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
22 Bon konprann se yon fontèn dlo lavi pou sila ki genyen l; men pou disipline moun ensanse yo se foli.
En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
23 Kè moun saj la enstwi bouch li; li ogmante pouvwa l pou konvenk moun ak lèv li.
Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
24 Pawòl agreyab se yon nich gato siwo myèl; dous pou nanm nan, ak gerizon pou zo.
Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25 Gen wout ki parèt bon a yon nonm; men fen li se lanmò.
Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
26 Apeti a yon ouvriye fè byen pou li; paske se grangou ki ankouraje l.
Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
27 Yon sanzave fòmante mechanste; pawòl li yo brile tankou dife wouj.
Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
28 Yon nonm pèvès gaye konfli, e yon nonm k ap bay kout lang ap separe bon zanmi yo.
En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
29 Yon nonm vyolan ap tante vwazen li pou l mennen li nan move chemen.
Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
30 Sila kap bay je dou, fè l pou l kab mennen bagay pèvès; sila ki fèmen sere lèv li, fè mal la rive.
Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
31 Yon tèt blanch se yon kouwòn laglwa; li jwenn nan chemen ladwati a.
En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
32 Sila ki lan nan kòlè a pi bon pase pwisan yo; e sila ki gouvène lespri li a pi bon pase sila kap kaptire yon gran vil.
Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
33 Tiraj osò fèt nan fon wòb; men tout desizyon ki sòti, sòti nan SENYÈ a.
Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.

< Pwovèb 16 >