< Pwovèb 15 >
1 Yon repons ki dous kalme kòlè; men yon mo sevè pwovoke gwo fache.
Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 Lang a saj la gen pou mèt, konnesans; men bouch a sila ki manke konprann nan eksprime foli.
De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 Zye a SENYÈ a tout kote; L ap veye sa ki bon ak sa ki mal.
HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 Yon lang ki kalme se yon pyebwa lavi; men si l gen desepsyon, l ap kraze lespri.
En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 Yon moun ensanse refize disiplin a papa l; men sila ki aksepte repwòch gen sajès.
Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 Gran richès twouve nan kay a moun dwat yo; men gwo twoub se salè a mechan an.
Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 Lèv a moun saj yo gaye konesans; men se pa konsa ak kè moun ensansib yo.
De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 Sakrifis a mechan an abominab a SENYÈ a; men lapriyè moun dwat yo se gwo plezi Li.
De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 Chemen mechan an abominab a SENYÈ a; men Li renmen sila ki chache ladwati a.
En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Pinisyon byen di ap tann sila ki abandone chemen an; sila ki rayi korije a va mouri.
Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
11 Sejou mò yo ak labim nan parèt devan zye SENYÈ a; konbyen, anplis, pou kè a lòm! (Sheol )
Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol )
12 Sila ki moke a pa renmen sila ki fè l repwòch la; li pa janm ale kote moun saj.
Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 Kè ki gen lajwa fè figi moun rejwi; men lè kè a tris, lespri a vin brize.
Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 Lespri a moun entèlijan an chache konesans; men bouch a moun sòt la, manje foli.
Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 Tout jou aflije yo move; men yon kè kontan se yon fèt ki pa janm sispann.
Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Pi bon se piti ak lakrent SENYÈ a, pase gwo richès ak gwo twoub ladann.
Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 Pi bon se yon plato legim avèk lanmou, pase yon bèf gra ak rayisman.
Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 Yon nonm ki kolerik pwovoke konfli; men sila ki lan nan kòlè a kalme yon kont.
En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 Wout a parese a se tankou yon ran pikan; men pa a moun dwat la se yon gran chemen.
Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 Yon fis ki saj fè papa l kontan; men yon gason ensanse meprize manman l.
En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 Foli se gwo plezi pou sila ki manke bon konprann nan; men yon nonm ak bon konprann mache dwat.
I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 San konsèy, plan yo vin jennen; men ak anpil konseyè, yo vin reyisi.
Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 Yon nonm jwenn kè kontan nan yon repons ki jis, e a la bèl yon mo livre nan pwòp lè li bèl!
En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
24 Wout lavi a mennen moun saj la anwo, pou l kab evite Sejou mò k ap tann li anba a. (Sheol )
Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol )
25 SENYÈ a va demoli kay moun ògeye a; men L ap etabli lizyè vèv la.
Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 Plan mechan yo abominab a SENYÈ a; men pawòl agreyab yo san tach.
För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 Sila ki fè pwofi ak movèz fwa a, twouble pwòp lakay li; men sila ki rayi afè anba tab la, va viv.
Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 Kè a moun dwat la reflechi anpil pou bay repons; men bouch a mechan an fè anpil move bagay vin parèt.
Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 SENYÈ a lwen mechan an; men Li tande lapriyè a moun dwat yo.
HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 Zye klè fè kè kontan; bòn nouvèl kon mete grès sou zo.
En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 Zòrèy k ap koute repwòch ap viv; zore ki koute koreksyon ap alèz pami saj yo.
Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 Sila ki neglije disiplin meprize pwòp tèt li; men sila ki koute repwòch ranmase bon konprann.
Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 Lakrent SENYÈ a se enstriksyon ki bay sajès; avan onè, fòk imilite.
HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.