Pwovèb 14
1 Fanm saj la bati kay li, men fanm ensanse a demoli li ak pwòp men li.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Sila ki mache nan ladwati a gen lakrent SENYÈ a; men sila ki fè chemen kwochi a meprize li.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 Nan bouch a moun sòt la, se yon baton pou do li; men lèv a saj yo va pwoteje yo.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Kote nanpwen bèf, manjwa a pwòp; men se fòs a bèf la ki fè richès.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Yon temwen fidèl p ap bay manti; men yon fo temwen pale manti.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Yon mokè chache sajès, e li pa jwenn anyen; men konesans fasil pou sila ki gen bon konprann nan.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Kite prezans a yon moun ensanse, sinon ou p ap rekonèt pawòl a saj yo.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 Sajès a moun rezonab la se pou l konprann chemen li; men betiz a moun ensanse a se desepsyon.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Moun ensanse kontwole peche kon jwèt; men pami moun dwat yo, gen bòn volonte.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Kè a konnen pwòp amètim ak bonè li; men ak lòt, sa p ap pataje.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 Lakay mechan yo va detwi; men tant a moun dwat la va fleri.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Gen yon chemen ki sanble bon pou lòm; men fen li se chemen lanmò an.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Menm lè bouch ri, kè a ka gen doulè, e lajwa kon fini nan tristès.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Kè a ki pa fidèl va jwen rekonpans pou pwòp chemen li; men yon bon moun va rekonpanse pou sa li fè a.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Moun san konprann kwè nan tout bagay; men yon nonm k ap refleshi veye pa li yo.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Yon nonm saj fè atansyon pou l vire kite mal; men yon moun fou plen ògèy; li pa pè anyen.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 Yon nonm kolerik aji nan foli, e yon nonm kokèn va rayi pa lòt yo.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Moun san konprann yo gen foli kon eritaj; men moun rezonab lan kouwone ak konesans.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Mal la va bese devan sa ki bon an; e mechan an devan pòtay a moun dwat la.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Malere a vin rayi menm pa vwazen li; men moun gwo kòb gen anpil zanmi.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Sila ki meprize vwazen li fè peche; men sila ki fè gras a malere a, beni.
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 Èske sila ki fòmante mechanste a, pa egare? Men ladousè avèk verite se pou sa yo ki fè sa ki bon.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 Nan tout travay gen pwofi; men pale anpil mennen nan povrete.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 Kouwòn saj yo se richès yo; men betiz moun ensanse se foli yo.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Yon vrè temwen sove lavi a moun; men sila ki pale manti pase moun nan betiz.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 Nan lakrent SENYÈ a, gen gwo konfyans; e pitit li yo va jwenn sekou.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 Lakrent SENYÈ a se yon fontèn dlo lavi, pou moun ka evite pèlen lanmò yo.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 Nan fòs kantite a pèp yo se glwa a yon wa, men afè prens ki manke moun gate nèt.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Sila ki lan nan kòlè a, gen gwo konprann; men sila ki fè fache vit, leve foli byen wo.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Yon kè trankil se lavi pou kò a; men pasyon fè tout zo yo pouri.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Sila ki oprime malere a ap vekse Kreyatè li; men sila ki gen bonte anvè pòv la, onore L.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Mechan an jete anba pa malfezans li; men moun ladwati a gen sekou lè l mouri.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 Sajès se nan kè a sila ki gen bon konprann nan; menm moun ensanse yo, nan kè, yo konnen.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Ladwati leve yon nasyon; men peche se yon gwo wont pou yon pèp.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 Favè a wa a se anvè sèvitè ki aji ak sajès; men kòlè li se anvè sila ki fè gwo wont.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
