Pwovèb 13
1 Yon fis ki saj aksepte disiplin a papa l, men yon mokè pa koute repwòch.
En vis son låter fadren tukta sig; men en bespottare lyder icke straff.
2 Fwi pawòl la ki soti nan bouch moun se rejwisans de sa ki bon; men volonte moun infidèl se vyolans.
Munsens frukt nyttjar man; men de föraktare tänka icke annat än vrånghet.
3 Sila ki kontwole bouch li, konsève lavi li; sila ki ouvri lèv li byen laj va detwi nèt.
Den sin mun bevarar, han bevarar sitt lif; men den som sin mun orådeliga upplåter, han kommer i förskräckelse.
4 Nanm a parese a anvi, e li pa jwenn; men nanm a moun dilijan an vin gra.
Den late begärar, och får dock intet; men de trefne få nog.
5 Yon nonm dwat rayi sa ki fo; men zak mechan yo degoutan e fè gwo wont.
Den rättfärdige är lögnenes fiende; men den ogudaktiga skämmer, och försmäder.
6 Ladwati se yon pwotèj pou sila ki san fot la; men mechanste fè pechè a vin souye nèt.
Rättfärdighet bevarar den oskyldiga; men det ogudaktiga väsendet förer en till synd.
7 Genyen moun ki pretann yo rich, men yo pa gen anyen; yon lòt pretann li malere men li gen gwo richès.
Mången är fattig i stor rikedom, och mången är rik i sinom fattigdom.
8 Ranson pou lavi a yon nonm rich se richès li; men malere a pa tande menas.
Med rikedom kan en hjelpa sitt lif; men en fattig man hörer icke straff.
9 Limyè a moun dwat la se rejwisans; men lanp a mechan an va etenn.
De rättfärdigas ljus gör gladsamma; men de ogudaktigas lykta skall utslockna.
10 Ògèy pa pote anyen sof ke konfli; men sajès rete ak sila ki resevwa konsèy yo.
Ibland de högmodiga är alltid träta; men vishet gör förnuftigt folk.
11 Richès ki sòti nan manti koule ale; men sila ki rasanble ak men li, fè l grandi.
Rikedom varder liten, när man förslöser honom; men det man tillsammanhåller, det varder stort.
12 Lespwa jennen fè kè a malad; men dezi acheve a se yon pyebwa lavi.
Det hopp, som fördröjes, gör ängslo i hjertat; men när det kommer, som man begärar, det är ett lifsträ.
13 Sila ki meprize lenstriksyon va peye fwe a; men sila ki respekte lòd yo va resevwa rekonpans li.
Den som föraktar ordet, han förderfvar sig sjelf; men den som fruktar budet, han skall få frid.
14 Lenstriksyon a saj yo se yon fontèn dlo lavi pou detounen pèlen lanmò a.
Dens visas lära är en lefvandes källa, till att undvika dödsens snaro.
15 Bon konprann pwodwi favè; men chemen moun ki pa fidèl la di.
Ett godt råd bekommer väl; men de föraktares väg gör ondt.
16 Tout moun ki pridan aji ak konesans; men yon moun san konprann parèt ak foli li.
En kloker gör all ting med förnuft men en dåre utsprider dårskap.
17 Yon mesaje mechan tonbe nan advèsite; men sila ki pote pawòl ak bòn fwa a, pote gerizon
Ett ogudaktigt bådskap bär ondt fram; men ett troget båd är helsosamt.
18 Mizè ak wont se pou sila ki manke disiplin nan; men sila ki konsidere repwòch la va onore.
Den som tuktan låter fara, han hafver fattigdom och skam; den sig gerna straffa låter, han skall till äro komma.
19 Yon dezi ki realize se dous a nanm nan, men moun bèt pa vle kite mechanste.
När det kommer, som man begärar, det gör hjertana godt; men den som flyr det onda, han är dem galnom en styggelse.
20 Sila ki mache ak moun saj va vin saj; men bon zanmi a moun ensanse a va soufri.
Den som med visom omgår, han varder vis; men den som de dårars stallbroder är, han får olycko.
21 Se malè ki kouri dèyè pechè yo; men moun dwat yo va pwospere.
Det onda följer syndarena efter; men dem rättfärdigom varder godt vedergullet.
22 Yon bon moun va lese eritaj pou pitit pitit li; men richès a pechè yo konsève pou moun dwat yo.
Den gode skall hafva arfvingar intill barnabarn, men syndarens gods skall varda spardt till den rättfärdiga.
23 Gen anpil manje nan tè malere a; men li fin bale nèt akoz enjistis.
Mycken spis är uti de fattigas åker; men somliga församla med orätt.
24 Sila ki ralanti baton li, rayi fis li; men sila ki renmen l va ba li disiplin ak dilijans.
Den sitt ris spar, han hatar sitt barn; men den som det kärt hafver, han näpser det i tid.
25 Moun dwat la gen kont pou satisfè dezi li; men vant mechan an toujou gen bezwen.
Den rättfärdige äter, att hans själ må mätt varda; men de ogudaktigas buk hafver aldrig nog.
