Pwovèb 11
1 Yon fo balans se abominasyon a SENYÈ a; men yon pwa ki jis se plezi Li.
Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl.
2 Lè ògèy vin monte, dezonè vin swiv; men avèk moun enb lan, se sajès.
När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet.
3 Entegrite a moun dwat la va gide yo; men koripsyon a sila ki fè konplo a va detwi yo.
De redligas ostrafflighet vägleder dem, men de trolösas vrånghet är dem till fördärv.
4 Richès pa gen avantaj nan jou jijman an; men ladwati va delivre moun soti nan lanmò.
Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden.
5 Ladwati a sila ki san tò a va fè wout li vin swa; men mechan an va tonbe akoz pwòp inikite pa Li.
Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige.
6 Ladwati a moun dwat yo va delivre yo; men moun trèt yo va kenbe pa pwòp vorasite yo.
De redligas rättfärdighet räddar dem, men de trolösa fångas genom sin egen lystnad.
7 Lè yon nonm mechan mouri, sa li anvizaje a mouri avè l.
När en ogudaktig dör, varder hans hopp om intet; ja, ondskans väntan bliver om intet.
8 Moun dwat la va delivre soti nan twoub; men mechan an va pran plas li.
Den rättfärdige räddas ur nöden, och den ogudaktige får träda i hans ställe.
9 Avèk bouch li, moun san Bondye a detwi vwazen li; men ak konesans, moun dwat yo va delivre.
Genom sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd bliva de rättfärdiga räddade.
10 Lè sa ale byen ak moun dwat yo, vil la fè rejwisans; e lè mechan yo peri, gen gwo kri lajwa.
När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel.
11 Avèk benediksyon a moun dwat yo, yon vil vin leve wo; men avèk bouch a mechan yo, li vin chire nèt.
Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned.
12 Sila ki meprize vwazen li an, manke bon tèt; men yon nonm ak bon konprann pa pale menm.
Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla.
13 Sila ki mache toupatou tankou rapòte, revele sekrè yo; men sila ki dign de konfyans sere yon bagay.
Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.
14 Kote ki pa gen gid, moun yo tonbe; men ak anpil konseye, gen viktwa.
Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, där de rådvisa äro många, där går det väl.
15 Sila ki se garanti pou yon moun li pa konnen, va vrèman soufri pou sa a; men sila ki rayi vin yon garanti va asire.
En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg.
16 Yon fanm ak gras twouve onè; e mesye san prensip yo twouve richès.
En skön kvinna vinner ära, och våldsverkare vinna rikedom.
17 Yon nonm ki fè gras fè byen pou pwòp tèt li; men yon nonm mechan fè tèt li mal.
En barmhärtig man gör väl mot sig själv men den grymme misshandlar sitt eget kött.
18 Mechan an ranmase salè li nan koken; men sila ki simen ladwati a, va twouve vrè rekonpans lan.
Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet får en säker lön.
19 Sila ki fidèl nan ladwati a va jwenn lavi, e sila ki pouswiv mal la va jwenn pwòp lanmò pa li.
Den som står fast i rättfärdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager över sig död.
20 Sila ki pèvès nan kè yo abominab a SENYÈ a; men sila ki san tò nan chemen yo, se plezi Li.
En styggelse för HERREN äro de vrånghjärtade, men de vilkas väg är ostrafflig behaga honom väl.
21 Anverite, moun mechan an p ap chape anba pinisyon; men desandan a moun dwat yo va delivre.
De onda bliva förvisso icke ostraffade, men de rättfärdigas avkomma får gå fri.
22 Tankou yon bag fèt an lò nan nen a kochon, se konsa yon bèl fanm ki manke bon sans.
Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett.
23 Dezi a moun dwat la se sèlman sa ki bon; men dezi a mechan an mennen jijman.
Vad de rättfärdiga önska får i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas är vrede.
24 Gen yon moun ki separe bay; malgre sa li vin ogmante plis. Genyen ki refize bay sa ke li dwe, e sa fè l vin manke.
Den ene utströr och får dock mer, den andre spar över hövan, men bliver allenast fattigare.
25 Sila ki bay ak bon kè a va pwospere; sila ki bay dlo a va jwenn dlo kont pou tèt li.
Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.
26 Sila ki refize bay manje sereyal la, va modi pa pèp la; men benediksyon va tonbe sou sila ki vann li an.
Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer välsignelse.
27 Sila ki chache sa ki bon an, chache favè Bondye; men sila ki chache mal la, se mal la k ap vin jwenn li.
Den som vinnlägger sig om vad gott är, han strävar efter nåd, men den son söker vad ont är, över honom kommer ock ont.
28 Sila ki mete konfyans nan richès li va vin tonbe; men moun dwat la va grandi tankou fèy vèt sou pyebwa.
Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola grönska likasom löv.
29 Sila ki mennen twoub lakay li va eritye van; e san konprann nan va vin sèvitè a sila ki gen kè saj la.
Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta.
30 Fwi ladwati a se yon pyebwa lavi, e sila ki saj va sove nanm yo.
Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, och den som är vis, han vinner hjärtan.
31 Si moun dwat yo twouve rekonpans yo sou latè, konbyen anplis pou mechan an avèk pechè a!
Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket mer då den ogudaktige och syndaren!
