Pwovèb 1
1 Pwovèb Salomon yo, fis a David la, wa Israël la:
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 pou konnen sajès avèk enstriksyon, Pou dekouvri pawòl bon konprann yo,
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 Pou resevwa enstriksyon nan jan pou aji ak sajès, ladwati, jistis, menm jan pou tout moun;
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 Pou avèti san konprann yo e bay konesans ak pridans a jenn yo.
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 Yon nonm saj va tande, va grandi nan konesans li e yon nonm bon konprann va twouve konsèy ki saj,
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 Pou konprann yon pwovèb ak mo kache, pawòl a saj yo avèk devinèt yo.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 Lakrent SENYÈ a se kòmansman sajès la; sila ki plen foli, meprize sajès ak lenstriksyon.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 Tande byen, fis mwen an, lenstriksyon papa ou, e pa abandone leson a manman ou yo;
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 Anverite, yo fè yon kouwòn byen bèl sou tèt ou, ak yon bèl dekorasyon nan kou ou.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 Fis mwen an, si pechè yo vin tante ou, pa dakò.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 Si yo di: “Vini avèk nou, annou kouche yon pyèj pou san, annou fè anbiskad pou inosan yo san koz;
Om de säga: "Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
12 Annou vale yo vivan tankou Sejou mò yo, menm an antye tankou sila k ap desann nan fòs yo. (Sheol h7585)
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 Nou va jwenn tout kalite byen presye, nou va ranpli lakay nou ak piyaj.
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 Tire osò pa ou ansanm ak nou. Nou tout va gen yon sèl bous”—
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung" --
15 Fis mwen an, pa mache nan chemen avèk yo. Anpeche pye ou antre sou wout yo,
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 Paske pye yo kouri jwenn mal, e yo fè vit pou yo vèse san.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 Anverite, se initil pou ouvri yon filè ak pen gaye devan nenpòt kalite zwazo;
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 men yap kouche yon pyèj pou pwòp san pa yo. Yo fè anbiskad pou pwòp lavi pa yo.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 Se konsa tout chemen yo ye a pou tout moun ki vin genyen pa mwayen vyolans. Se pwòp lavi yo kap vin rache.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 Sajès rele fò nan lari. Li leve vwa li nan plas la.
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 Nan tèt lari ki gen zen yo, li kriye fò. Nan antre pòtay lari yo, li fè moun tande tout pawòl li yo:
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 “Jiskilè, O moun san bon konprann yo, nou va renmen rete san konprann anyen? Pou mokè yo rejwi yo nan moke moun e moun san konprann yo rayi konesans?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Vire sou repwòch mwen an. Gade byen, mwen va vide lespri m sou nou. Mwen va fè nou konnen pawòl mwen yo.
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 Akoz mwen te rele nou e nou te refize; mwen te lonje men m, e pèsòn pa t okipe sa,
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 men nou te neglije tout konsèy mwen yo, e nou pa t vle tande repwòch mwen;
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 konsa, mwen menm anplis, va ri sou malè nou yo. Mwen va moke nou lè gran laperèz la rive,
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 lè gran laperèz nou rive tankou tanpèt e gwo dezas nou yo tankou toubiyon, lè gwo pwoblèm ak soufrans rive sou nou.
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Nan lè sa a, yo va rele m, men mwen p ap reponn. Yo va chache mwen avèk dilijans, men yo p ap twouve m,
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 akoz yo te rayi konesans e pa t chwazi gen lakrent SENYÈ a.
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 Yo te refize konsèy mwen. Yo te rejte tout repwòch mwen yo.
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 Pou sa, yo va manje fwi a pwòp chemen yo, e vant yo va vin plen ak pwòp manèv yo.
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 Paske chemen kwochi a moun san konprann yo va touye yo. Kè kontan a sila ki plen foli va detwi yo.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 Men sila ki koute mwen an va viv ansekirite, e li va rete alèz san pè malè.”
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
