< Jòb 37 >
1 “Pou sa, menm kè mwen konn tranble. Li vòltije kite plas li.
Des entsetzt sich mein Herz und bebt.
2 Koute, O koute byen bri vwa L, k ap gwonde tankou tonnè ak bri tonnè a k ap sòti nan bouch Li.
O höret doch, wie der Donner zürnt, und was für Gespräch von seinem Munde ausgeht!
3 Anba tout syèl la, Li lage sa nèt ale, ak loray Li jis rive nan tout pwent tè a.
Er läßt ihn hinfahren unter allen Himmeln, und sein Blitz scheint auf die Enden der Erde.
4 Apre sa, yon gwo vwa ki rele fò; Li gwonde ak vwa majeste Li a. Li pa menm ralanti eklè lè yo tande vwa L.
Ihm nach brüllt der Donner, und er donnert mit seinem großen Schall; und wenn sein Donner gehört wird, kann man's nicht aufhalten.
5 Bondye gwonde avèk vwa mèvèy Li a. L ap fè gwo bagay ke nou pa kab menm konprann.
Gott donnert mit seinem Donner wunderbar und tut große Dinge und wird doch nicht erkannt.
6 Paske a lanèj la, Li di: ‘Tonbe sou latè’, e a inondasyon lapli a, Li di: ‘Kontinye tonbe fò’.
Er spricht zum Schnee, so ist er bald auf Erden, und zum Platzregen, so ist der Platzregen da mit Macht.
7 Li sele men a chak òm, pou tout moun kab konnen zèv Li yo.
Aller Menschen Hand hält er verschlossen, daß die Leute lernen, was er tun kann.
8 Konsa, tout bèt sovaj va antre nan kav yo e rete lakay yo.
Das wilde Tier geht in seine Höhle und bleibt an seinem Ort.
9 Men sòti nan sid, tanpèt la parèt e nan nò, fredi a.
Von Mittag her kommt Wetter und von Mitternacht Kälte.
10 Soti nan souf Bondye, se glas ki fèt, e sifas dlo yo vin glasi.
Vom Odem Gottes kommt Frost, und große Wasser ziehen sich eng zusammen.
11 Anplis, Li chaje vapè yo ak dlo e fè nwaj la vin lou; Li fè nwaj la gaye pou vide ekleraj Li.
Die Wolken beschwert er mit Wasser, und durch das Gewölk bricht sein Licht.
12 Li chanje; Li gide l vire tounen pou l kab fè nenpòt sa Li kòmande l sou tout sifas tè a.
Er kehrt die Wolken, wo er hin will, daß sie schaffen alles, was er ihnen gebeut, auf dem Erdboden:
13 Se swa pou koreksyon, oswa pou mond Li an, oswa pou lanmou dous Li a, Li fè sa vin rive.
es sei zur Züchtigung über ein Land oder zur Gnade, läßt er sie kommen.
14 “Tande sa byen, O Job; Kanpe, e obsève mèvèy Bondye yo.
Da merke auf, Hiob, stehe und vernimm die Wunder Gottes!
15 Èske ou konnen kijan Bondye etabli tout sila yo, e fè ekleraj nan nwaj Li yo vin limen?
Weißt du wie Gott solches über sie bringt und wie er das Licht aus seinen Wolken läßt hervorbrechen?
16 Èske ou konnen bagay a chak kouch nan nwaj yo, mèvèy a Sila a ki pafè nan konesans?
Weißt du wie sich die Wolken ausstreuen, die Wunder des, der vollkommen ist an Wissen?
17 Poukisa vètman ou cho lè tè a kalm akoz van sid la?
Du, des Kleider warm sind, wenn das Land still ist vom Mittagswinde,
18 Èske ou menm tou, ansanm avè L, ka ouvri syèl yo ki gen gran fòs tankou yon miwa metal ki fann nan dife?
ja, du wirst mit ihm den Himmel ausbreiten, der fest ist wie ein gegossener Spiegel.
19 Enstwi nou kisa pou nou ta pale Li; paske akoz fènwa a, nou pa kab byen ranje ka nou.
Zeige uns, was wir ihm sagen sollen; denn wir können nichts vorbringen vor Finsternis.
20 Èske yo va di Li ke mwen ta renmen pale? Oswa èske yon nonm ta pito di ke li ta vle vin anglouti nèt?
Wer wird ihm erzählen, daß ich wolle reden? So jemand redet, der wird verschlungen.
21 “Alò lezòm pa wè limyè ki klere nan syèl yo sof ke van an fin pase e eklèsi nwaj yo.
Jetzt sieht man das Licht nicht, das am Himmel hell leuchtet; wenn aber der Wind weht, so wird's klar.
22 Sòti nan nò, se reyon majeste an lò; Bondye antoure ak majeste etonnan.
Von Mitternacht kommt Gold; um Gott her ist schrecklicher Glanz.
23 Toupwisan an, —nou pa kab jwenn Li. Li egzalte nan pouvwa Li. Jistis Li ak ladwati Li gran; Li pa janm oprime.
Den Allmächtigen aber können wir nicht finden, der so groß ist von Kraft; das Recht und eine gute Sache beugt er nicht.
24 Se pou sa lezòm plen lakrent ak respe Li; Li pa konsidere okenn moun ki saj nan kè.”
Darum müssen ihn fürchten die Leute; und er sieht keinen an, wie weise sie sind.