Jòb 36
1 Alò, Élihu te kontinye. Li te di:
Vidare sade Elihu:
2 Tann mwen yon ti kras, e mwen va montre ou; jiska prezan, gen anpil bagay ankò pou di sou pati Bondye.
Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.
3 M ap prale chache lespri m soti byen lwen; mwen va fè prèv ladwati a Kreyatè mwen an.
Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.
4 Paske anverite, pawòl mwen yo pa fo. Yon ki pafè nan konesans se avèk ou.
Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.
5 Gade byen, Bondye pwisan, men li pa meprize pèsòn; Li pwisan nan fòs konprann pa Li.
Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.
6 Li pa konsève lavi a mechan yo, men Li bay jistis a aflije yo.
Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.
7 Li pa retire zye Li sou moun ladwati yo; men avèk wa ki chita sou twòn yo, li bay yo chèz jis pou tout tan, e yo leve wo.
Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.
8 Si yo mare ak gwo fè, e mare nèt nan kòd aflije yo,
Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,
9 konsa, Li fè yo konnen travay yo, ak transgresyon yo; ke yo te leve tèt yo wo ak orgèy.
så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;
10 Li ouvri zòrèy yo pou yo ka instwi, e pase lòd pou yo retounen, kite inikite a.
han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.
11 Si yo tande e sèvi Li, yo va fè dènye jou yo nan abondans, e ane pa yo va ranpli ak rejwisans.
Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
12 Men si yo pa tande, yo va peri pa nepe; yo va mouri san konesans.
Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.
13 Men enkwayan yo ranmase lakòlè; yo refize kriye sekou lè L mare yo.
Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,
14 Yo mouri nan jenès yo, e lavi yo vin pèdi pami pwostitiye tanp yo.
deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.
15 Li delivre aflije yo nan afliksyon yo, e ouvri zòrèy yo nan tan opresyon yo.
Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.
16 Wi, anverite Li t ap mennen ou lwen bouch gwo twoub la, pou ou jwenn yon plas ki laj, e san limit. Konsa, sa ki plase sou tab ou, ta plen ak grès.
Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.
17 Men ou te ranpli ak jijman sou mechan yo; se jijman ak jistis ki te posede ou.
Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.
18 Pa kite riches ou mennen ou nan lakòlè, ni pa kite gwosè sa a kap vèse sou tab fè ou vire akote.
Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.
19 Èske richès ou yo ta fè ou envite gwo twoub la? Oswa èske tout fòs pwisans ou ta ka anpeche l rive?
Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?
20 Pa fè lanvi pou lannwit, moman an ke moun koupe retire nèt sou plas yo.
Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.
21 Fè atansyon; pa vire kote mal la, paske ou te chwazi sa a olye afliksyon an.
Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.
22 Gade byen, Bondye byen wo nan pouvwa Li. Ki pwofesè ki tankou Li?
Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?
23 Se kilès ki te dirije L pou pran chemen Li an? Epi kilès ki ka di L ‘Ou antò a?’
Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: »Du gör vad orätt är?»
24 Sonje ke ou dwe leve zèv Li yo wo, sa yo sou sila moun te konn chante yo.
Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga
25 Tout moun konn wè sa. Lòm gade l soti lwen.
och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.
26 Gade byen, Bondye leve wo, men nou pa konnen Li. Fòs kantite ane Li yo pa kab dekouvri menm.
Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.
27 Konsa, Li rale fè monte gout dlo yo. Yo fòme fè lapli ki sòti nan vapè,
Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;
28 ke nwaj yo fè vide desann. Yo vin lage sou lòm an fòs kantite.
skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.
29 Èske pèsòn kab konprann jan nwaj yo vin gaye, ak tonnè k ap gwonde anwo plafon tant Li an?
Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?
30 Gade byen, Li gaye limyè Li toupatou Li. Li kouvri fon lanmè yo.
Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.
31 Paske se avèk sa a ke li jije pèp yo. Li bay yo manje an gran kantite.
Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.
32 Li kouvri men Li ak eklè la, e pase lòd pou l frape sou mak la.
I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.
33 Bri li deklare prezans Li; menm tout bèt yo konnen sa k ap vin rive a.
Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.
