Jòb 36
1 Alò, Élihu te kontinye. Li te di:
Elihu talade ytterligare, och sade:
2 Tann mwen yon ti kras, e mwen va montre ou; jiska prezan, gen anpil bagay ankò pou di sou pati Bondye.
Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.
3 M ap prale chache lespri m soti byen lwen; mwen va fè prèv ladwati a Kreyatè mwen an.
Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.
4 Paske anverite, pawòl mwen yo pa fo. Yon ki pafè nan konesans se avèk ou.
Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.
5 Gade byen, Bondye pwisan, men li pa meprize pèsòn; Li pwisan nan fòs konprann pa Li.
Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.
6 Li pa konsève lavi a mechan yo, men Li bay jistis a aflije yo.
Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.
7 Li pa retire zye Li sou moun ladwati yo; men avèk wa ki chita sou twòn yo, li bay yo chèz jis pou tout tan, e yo leve wo.
Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.
8 Si yo mare ak gwo fè, e mare nèt nan kòd aflije yo,
Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,
9 konsa, Li fè yo konnen travay yo, ak transgresyon yo; ke yo te leve tèt yo wo ak orgèy.
Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;
10 Li ouvri zòrèy yo pou yo ka instwi, e pase lòd pou yo retounen, kite inikite a.
Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.
11 Si yo tande e sèvi Li, yo va fè dènye jou yo nan abondans, e ane pa yo va ranpli ak rejwisans.
Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.
12 Men si yo pa tande, yo va peri pa nepe; yo va mouri san konesans.
Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.
13 Men enkwayan yo ranmase lakòlè; yo refize kriye sekou lè L mare yo.
De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;
14 Yo mouri nan jenès yo, e lavi yo vin pèdi pami pwostitiye tanp yo.
Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.
15 Li delivre aflije yo nan afliksyon yo, e ouvri zòrèy yo nan tan opresyon yo.
Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.
16 Wi, anverite Li t ap mennen ou lwen bouch gwo twoub la, pou ou jwenn yon plas ki laj, e san limit. Konsa, sa ki plase sou tab ou, ta plen ak grès.
Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.
17 Men ou te ranpli ak jijman sou mechan yo; se jijman ak jistis ki te posede ou.
Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.
18 Pa kite riches ou mennen ou nan lakòlè, ni pa kite gwosè sa a kap vèse sou tab fè ou vire akote.
Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.
19 Èske richès ou yo ta fè ou envite gwo twoub la? Oswa èske tout fòs pwisans ou ta ka anpeche l rive?
Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?
20 Pa fè lanvi pou lannwit, moman an ke moun koupe retire nèt sou plas yo.
Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.
21 Fè atansyon; pa vire kote mal la, paske ou te chwazi sa a olye afliksyon an.
Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.
22 Gade byen, Bondye byen wo nan pouvwa Li. Ki pwofesè ki tankou Li?
Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?
23 Se kilès ki te dirije L pou pran chemen Li an? Epi kilès ki ka di L ‘Ou antò a?’
Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?
24 Sonje ke ou dwe leve zèv Li yo wo, sa yo sou sila moun te konn chante yo.
Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.
25 Tout moun konn wè sa. Lòm gade l soti lwen.
Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
26 Gade byen, Bondye leve wo, men nou pa konnen Li. Fòs kantite ane Li yo pa kab dekouvri menm.
Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
27 Konsa, Li rale fè monte gout dlo yo. Yo fòme fè lapli ki sòti nan vapè,
Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
28 ke nwaj yo fè vide desann. Yo vin lage sou lòm an fòs kantite.
Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
29 Èske pèsòn kab konprann jan nwaj yo vin gaye, ak tonnè k ap gwonde anwo plafon tant Li an?
Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
30 Gade byen, Li gaye limyè Li toupatou Li. Li kouvri fon lanmè yo.
Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
31 Paske se avèk sa a ke li jije pèp yo. Li bay yo manje an gran kantite.
Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
32 Li kouvri men Li ak eklè la, e pase lòd pou l frape sou mak la.
Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
33 Bri li deklare prezans Li; menm tout bèt yo konnen sa k ap vin rive a.
Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.
