Jòb 28
1 Anverite, gen yon min pou ajan e yon plas pou rafine lò.
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2 Fè retire nan pousyè a e kwiv la fonn soti nan wòch la.
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3 Lòm fè tenèb la pati, e rive jis nan dènye limit lan. Li chache twouve wòch kap kache a, ak nan pwofon fènwa.
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4 Li fouye yon twou fon byen lwen kote moun rete, kote ki bliye nèt pa pye moun. Konsa, yo pandye, yo balanse byen lwen limanite.
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5 Pou tè a, depi nan li, manje sòti, men anba, li boulvèse tankou dife.
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6 Wòch li se sous a pyè safi yo. Epi nan pousyè li, genyen lò.
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7 Chemen li pa rekonèt pa koukou, ni zye grigri pa janm wè l.
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8 Bèt pi fewòs yo pa mache la, ni lyon pa pase sou li.
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9 Li mete men li sou wòch silèks la. Li chavire mòn yo soti nan baz yo.
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10 Li kreve kanal ki pase nan wòch yo, e zye li wè tout sa ki presye.
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11 Li bouche flèv yo pou dlo pa koule e sa ki kache yo, li fè yo parèt nan limyè.
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12 “Men se kibò yo twouve sajès? Epi kibò yo jwenn sajès la?
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13 Lòm pa konnen valè li, ni valè li pa kab twouve nan peyi moun vivan yo.
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14 Labim nan di: “Li pa nan mwen”. Lanmè a di: ‘Li pa bò kote m’.
Djupet säger: "Hon är icke här", och havet säger: "Hos mig är hon icke."
15 Lò pi pa egal ak valè l, ni ajan pa kab peze kon pri li.
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16 Valè li pa kab konpare ak lò Ophir, oswa oniks presye, oswa safì.
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17 Ni lò ni vit pa egal avè l, ni li pa kab fè echanj pou bagay ki fèt an lò fen.
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18 Koray ak kristal, bliye sa nèt. Posede sajès se pi wo ke pèl.
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19 Topaz a Éthiopie a pa kab konpare avè l; ni li pa kab valorize an lò pi.
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20 E byen, se kibò sajès la sòti? Epi kibò anplasman bon konprann nan ye?
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21 Konsa, li kache a zye de tout èt vivan yo e kache menm a zwazo syèl yo.
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22 Labim nan ak lanmò a pale: ‘Ak zòrèy nou, nou konn tande rapò bagay sa a.’
avgrunden och döden giva till känna; "Blott hörsägner om henne förnummo våra öron."
23 Bondye konprann chemen li e Li konnen plas li.
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24 “Paske Li chache jis rive nan dènye pwent latè e wè tout bagay anba syèl yo.
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25 Lè L te bay pwa a van an e te divize dlo yo pa mezi,
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26 Lè L te etabli yon limit pou lapli e yon chemen pou kout eklè,
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27 Li te wè l e Li te deklare li. Li te etabli li e anplis, Li te konprann bout li.
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28 Konsa, a lòm Li te di: ‘Gade byen, lakrent Senyè a, se sa ki sajès; epi kite mal, se sa ki bon konprann.’”
Och till människorna sade han så: "Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd."
