Jòb 23
1 Alò, Job te reponn:
Därefter tog Job till orda och sade:
2 Menm jodi a, plent mwen yo se rebelyon. Men Li rete lou malgre tout plent mwen yo.
Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
3 O ke m ta kab konnen kibò mwen ta kab twouve Li, pou m ta kab pwoche chèz Li a!
Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
4 Mwen ta prezante ka m nan devan L, e plen bouch mwen ak diskou yo.
Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
5 Mwen ta vin aprann pawòl ke Li ta reponn yo e apèsi sa Li ta di m.
Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
6 Èske Li ta sèvi gran fòs Li pou goumen ak mwen? Non, anverite, Li ta koute mwen.
Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
7 La, moun ladwati yo ta rezone avè L; epi mwen ta delivre jis pou tout tan de Jij mwen an.
Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
8 Men gade, mwen fè avan, men Li pa la, e mwen fè bak, men mwen pa kab twouve Li.
Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
9 Lè L aji agoch, mwen pa kab wè Li. Li vire adwat, mwen pa wè L.
har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
10 Men Li konnen chemen ke m pran an. Li fè m pase a leprèv, e mwen va sòti tankou lo.
Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
11 Pye m te kenbe fèm a pa Li. Mwen te kenbe chemen Li an, e mwen pa t vire akote.
Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
12 Mwen pa t kite kòmand a lèv Li yo. Mwen te kenbe pawòl a bouch Li kon pi presye pase manje ki fè m gen fòs la.
Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
13 Men pa gen lòt tankou Li; se kilès ki kab kanpe kont Li? Sa ke nanm Li pito, se sa ke Li fè.
Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
14 Paske li acheve sa ki deziye pou mwen an. Se anpil dekrè konsa ki rete avè L.
Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
15 Pou sa, mwen deranje nèt nan prezans Li. Lè m kalkile, Li fè m pè anpil.
Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
16 Se Bondye ki fè kè m sote. Se Toupwisan an ki deranje m konsa.
Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
17 Akoz mwen pat koupe retire nèt avan fenwà a, ni Li pat kouvri gwo tenèb la devan figi m.
ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.
