Jòb 17
1 “Lespri m fin kase. Jou m yo etenn; tonbo a pare pou mwen.
Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.
2 Anverite mokè yo avè m, e zye m fikse sou pwovokasyon yo.
Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!
3 “Depoze la koulye a, yon sekirite. Kanpe kon garanti mwen, ak Ou menm. Se kilès ki kab antann avè m?
Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?
4 Paske Ou te anpeche kè yo konprann; pou sa, ou pa p egzalte yo.
Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.
5 Sila ki enfòme kont zanmi li yo pou piyaj la, menm zye pitit li yo va vin gate.
Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.
6 “Men Li te fè m vin tounen yon vye pwovèb pou pèp la. Konsa, yo vin krache sou figi m.
Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.
7 Anplis, zye m vin pa wè klè akoz doulè m, e tout nanm mwen tankou lonbraj.
Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.
8 Moun ladwati va byen twouble ak sa, e linosan an va leve li menm kont enkwayan yo.
De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.
9 Malgre, moun dwat la va kenbe chemen li e sila ki gen men pwòp yo va vin pi fò e pi fò.
Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.
10 Men nou tout, retounen; malgre mwen pa twouve yon nonm saj pami nou.
Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.
11 Jou pa m yo fin pase, plan mwen yo vin chire nèt, menm dezi a kè mwen yo.
Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.
12 Yo fè lannwit mwen vin sanble lajounen. Yo di ‘limyè a toupre’ lè tout se fènwa.
Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.
Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger; (Sheol h7585)
14 Si mwen kriye a fòs tonbo a: ‘Se ou ki papa m’; epi a vè a: “Ou se manman m ak sè m’;
till graven måste jag säga: »Du är min fader», till förruttnelsens maskar: »Min moder», »Min syster».
15 Alò, koulye a, se kibò espwa mwen ye? Epi se kilès k ap okipe espwa m?
Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?
