Jòb 15
1 Epi Éliphaz Temanit lan te reponn:
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 Èske yon nonm saj ta dwe bay repons ak konesans ki sòti nan van, e ki plen tèt li avèk van lès?
Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
3 Èske li ta diskite ak pale initil, oswa ak pawòl ki pa gen valè?
Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
4 Anverite, ou manke respè Bondye e ou siprime tout kalite bon refleksyon devan Bondye.
Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
5 Paske se koupabilite ou ki enstwi bouch ou, e ou chwazi langaj a rizye yo.
Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
6 Pwòp bouch ou kondane ou, pa mwen; epi pwòp lèv ou fè temwayaj kont ou.
Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
7 “Èske se ou ki te premye la ki te fèt sou tè a, oswa èske ou te fèt avan tout kolin yo?
Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
8 Èske ou konn tande konsèy sekrè a Bondye yo, oswa èske tout sajès se pou ou sèl?
Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
9 Kisa ou konnen ke nou pa konnen? Èske ou konprann sa nou pa kapab konprann?
Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
10 Genyen ni granmoun ak moun cheve blanch pami nou, ki pi gran pase papa ou.
Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
11 Èske konsolasyon Bondye a twò piti pou ou, menm mo ki pale ak dousè avèk ou yo?
Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
12 Poukisa akè ou pote ou rive lwen konsa? Epi poukisa zye ou yo vin limen konsa?
Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
13 Pou ou ta vire lespri ou kont Bondye e kite pawòl parèy a sila yo sòti nan bouch ou?
i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
14 Kisa lòm nan ye pou li ta kab san tach, oswa sila ki fèt de fanm nan pou ta kab dwat?
Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
15 Gade byen, Li pa mete konfyans menm nan sen Li yo e menm syèl yo pa san tach nan zye Li;
Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
16 konbyen anmwens, yon moun ki degoutan e konwonpi; lòm ki bwè inikite kon dlo a!
huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
17 “M ap di ou, koute m byen; sa mwen konn wè, anplis m ap deklare li;
Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
18 sa ke moun saj konn pale e ki pa t kache sòti de papa pa yo,
vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
19 A sila yo menm sèl ke tè a te donnen, e pa t gen etranje ki te pase pami yo.
ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
20 Moun mechan an vire tounen nan pwòp doulè li tout tan, e fòs lane pou moun mechan yo byen kontwole.
Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
21 Bri laperèz sone nan zòrèy li. Pandan li anpè, destriktè a rive sou li.
Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
22 Li pa gen espwa sòti nan tenèb la. Desten li se nepe.
Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
23 Li mache egare pou chache manje epi di: ‘Kote li ye?’ Konsa, li konnen ke jou tenèb la gen tan rive.
Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
24 Twoub ak gwo soufrans fè l gen gwo laperèz. Yo fè l soumèt tankou yon wa ke yo prèt pou atake.
Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
25 Paske li fin lonje men l kont Bondye e aji ak awogans kont Toupwisan an.
Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
26 Li kouri kou rèd sou li tèt avan avèk gwo boukliye li.
han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
27 Paske li fin kouvri figi li ak grès li, e fè kwis li vin lou ak chè.
han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
28 Li te viv nan vil dezole yo, nan kay kote pèsòn pa ta rete yo, ki fèt pou vin dekonble nèt.
han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
29 Li p ap vin rich, ni fòtin li p ap dire; tèt sereyal li yo p ap janm bese rive atè.
Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
30 Li p ap chape nan tenèb la. Flanm nan va seche tout boujon li yo. Kon souf bouch li, lap wale nèt.
Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
31 Pa kite li mete konfyans nan gwo vid la. Sa a ta yon desepsyon; paske gwo vid la va sèvi kon rekonpans li.
I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
32 Sa va vin rive avan lè li. Branch palmis li p ap vèt.
I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
33 Li va souke retire rezen li ki potko mi soti nan pye rezen a, e va jete flè li kon pye oliv la.
Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
34 Paske konpanyen a enkwayan yo va byen esteril, epi se dife kap brile tant anba pwès yo.
Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
35 Yo plante mal la, e yo rekòlte inikite; epi se desepsyon k ap jèmen nan panse yo.”
Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.
