Sòm 78
1 Se yon chante Asaf. Pèp mwen yo, koute sa m'ap moutre nou! Louvri zòrèy nou pou n' tande sa m'ap di!
En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
2 Mwen pral pale ak nou, pou m' fè nou konnen sa ki te pase nan tan lontan,
Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
3 bagay nou te tande nan zòrèy nou, bagay nou tout te konnen, bagay zansèt nou yo te konn rakonte nou.
Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
4 Nou p'ap kache bagay sa yo pou pitit nou yo pa konnen yo. N'ap fè lwanj Seyè a devan timoun k'ap vini yo. N'ap fè yo konnen jan l' gen pouvwa, jan l' gen fòs, jan li fè gwo mèvèy.
det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
5 Li te di pèp Izrayèl la sa pou li fè. Li te bay pitit pitit Jakòb yo kòmandman li yo. Li te mande zansèt nou yo pou yo te moutre pitit yo lalwa Bondye a,
Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
6 pou timoun ki fenk fèt yo ka konnen l', pou yo menm tou, lè yo grandi, yo ka fè pitit pa yo konnen l'.
Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
7 Konsa yo menm tou, y'a mete konfyans yo nan Bondye. Yo p'ap bliye sa li te fè. Y'a toujou obeyi kòmandman li yo.
Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
8 Konsa yo p'ap tankou zansèt yo ki te fè tèt ak Bondye, ki te derefize fè sa li te mande yo fè, ki pa t' janm gen yon konfyans fèm nan Bondye, ki pa t' kenbe pawòl yo ak Bondye.
Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
9 Pitit Efrayim yo se moun ki konn goumen, ki fò nan tire flèch. Men, yo kouri lè batay mare.
Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
10 Yo pa t' kenbe kontra Bondye te pase ak yo a. Yo derefize fè sa li te mande yo fè.
De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
11 Yo fè espre, yo bliye sa li te fè, tout mèvèy li te fè yo wè.
De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
12 Wi, se devan je zansèt yo Bondye te fè mirak nan peyi Lejip, nan plenn Zoan an.
Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
13 Li fann lanmè a an de, li fè yo pase nan mitan l'. Li fè dlo yo kanpe dwat tankou miray.
Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
14 Pou l' moutre yo chemen pou yo pran, lajounen li ba yo yon nwaj, lannwit li ba yo yon dife ki t'ap mache devan yo.
Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
15 Li fann gwo wòch nan dezè a, li ba yo kont dlo pou yo bwè.
Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
16 Li fè sous dlo pete nan wòch la, li fè dlo koule tankou dlo larivyè.
Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
17 Men, yo pa t' sispann fè peche kont Bondye, yo revòlte dèyè Bondye ki anwo nan syèl la, lè yo te nan dezè a.
Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
18 Yo te vle sonde Bondye: yo mande pou l' ba yo manje yo te vle manje a.
De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
19 Yo pale Bondye mal, yo di: -Eske Bondye ka mete manje sou tab nan mitan dezè sa a?
Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
20 Wi, se vre. Li frape wòch la: Dlo koule kou larivyè. Men, èske li kapab ban nou pen? Eske li ka bay pèp li a vyann?
Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"
21 Lè Seyè a tande sa, li fè kòlè. Se te tankou yon dife li te limen dèyè pitit Jakòb yo. Li vin ankòlè anpil sou yo,
Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
22 paske yo pa t' gen konfyans nan Bondye, yo pa t' kwè li ta kapab delivre yo.
eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
23 Li pale ak nwaj yo ki anwo nan syèl la, li ba yo lòd pou yo louvri pòt syèl la.
Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
24 Li grennen laman sou yo pou yo manje. Li ba yo manje farin ki soti nan syèl la.
han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
25 Se konsa, yo manje manje zanj Bondye yo. Li ba yo manje pou yo manje plen vant yo.
Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
26 Lèfini, li fè yon van lès soufle nan syèl la. Avèk pouvwa li, li fè yon van leve soti nan sid.
Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
27 Li grennen vyann sou yo tankou pousyè. Li fè zwazo soti nan syèl la tonbe atè, tankou sab bò lanmè.
Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
28 Li fè yo tonbe nan mitan kote yo te rete a, tout bò kay yo.
han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
29 Yo tout te manje plen vant yo. Bondye ba yo tou sa yo te anvi.
Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
30 Men, yo pa t' ankò fin manje, yo pa t' ankò fin plen vant yo, manje a te nan bouch yo toujou,
Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
31 lè Bondye fache sou yo. Li touye pi gwonèg nan mitan yo, li kraze tout jenn gason nan peyi Izrayèl la.
då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
32 Atousa, pèp la donnen pi rèd nan fè peche. Yo pa t' vle kwè nan mirak sa yo.
Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
33 Se konsa, li fè lavi yo disparèt tankou lafimen. Li sezi yo, yo mouri frèt.
Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
34 Li te fè detwa ladan yo mouri. Se lè sa a yo tounen vin jwenn li, yo chanje lavi yo, yo lapriyè nan pye li.
När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
35 Yo vin chonje se Bondye ki te pwoteksyon yo. Se Bondye anwo nan syèl la ki te delivre yo.
De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
36 Men, tout bèl pawòl sa yo, se te manti. Tou sa yo t'ap di a, se te pawòl nan bouch.
och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
37 Yo pa t' sensè avè li, yo pa t' kenbe kontra li te pase ak yo.
Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
38 Men, paske Bondye te gen pitye pou yo, li padonnen peche yo, li pa t' touye yo. Anpil fwa menm, li kenbe, li pa t' fè kòlè sou yo. Li pa t' kite kòlè l' tonbe sou yo.
Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
39 Li chonje se moun yo ye, se pase y'ap pase tankou van k'ap soufle.
Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
40 Men, se pa ni de ni twa fwa yo te leve dèyè li nan dezè a! Se pa ni de ni twa fwa yo te fè l' fè kòlè!
Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
41 Se tout tan yo t'ap tante Seyè a! Se tout tan yo t'ap pwovoke Bondye pèp Izrayèl la, ki yon Bondye apa!
Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
42 Yo bliye jan li gen pouvwa. Yo bliye lè li te sove yo anba lènmi yo,
De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
43 lè li te fè gwo mirak ak bèl mèvèy nan peyi Lejip, nan plenn Zoan an.
då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
44 Li fè dlo larivyè yo tounen san. Pesonn pa t' ka bwè dlo sa yo.
Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
45 Li voye mouchavè sou yo pou devore yo. Li voye krapo pou detwi yo.
han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
46 Li voye krikèt vèt pou manje rekòt yo, chwalbwa pou devore tout jaden yo.
Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
47 Li touye pye rezen yo ak lagrèl, li touye pye sikomò yo ak fredi.
han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
48 Li touye tout bèt jaden nan savann yo ak lagrèl, li touye bann mouton yo ak loray.
han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
49 Li te ankòlè anpil sou yo, li te move, li te fache. Li fè anpil malè tonbe sou yo. Li voye yon lame zanj pou detwi yo.
Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
50 Li kite kòlè l' pase sou yo, li pa t' sove lavi yo yonn. Li lage yon epidemi ki t'ap fini ak yo.
Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
51 Li touye tout premye pitit gason ki nan peyi Lejip la, tout premye pitit gason nan laras Kam lan.
Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
52 Lèfini, tankou yon bann mouton, li mennen pèp li ale, li kondi yo nan mitan dezè a.
Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
53 Li mennen yo san danje san malè. Yo pa t' bezwen pè anyen. Men, lanmè a te kouvri tout lènmi yo.
Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
54 Li fè yo rive sou fwontyè peyi li te chwazi pou li a, toupre mòn li te pran ak fòs kouraj li a.
Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
55 Li mete lòt nasyon yo deyò pou bay pèp li a plas. Li separe tè a, li bay chak branch fanmi Izrayèl la pa yo. Li kite yo moute kay yo kote lènmi yo te rete.
Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
56 Men, yo kenbe tèt ak Bondye ki gen tout pouvwa a. Yo t'ap wè jouk ki bò li te ye ak yo: Yo pa fè sa li te mande yo fè!
Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
57 Yo pa kenbe pawòl yo. Yo vire do ba li tankou zansèt yo te fè. Yo pati sou move pye, yo mal derape.
de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
58 Yo fè l' fache paske yo bati tanp pou lòt bondye yo, yo pòte l' fè jalouzi poutèt vye zidòl yo.
De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
59 Bondye fache lè li wè sa. Se konsa li voye pèp Izrayèl la jete.
Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
60 Li kite kay li te genyen Silo a, kote li t'ap viv pami moun sou latè a.
Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
61 Li kite lènmi yo pran Bwat Kontra a, ki te garanti pouvwa li ak fòs li nan mitan yo, li kite yo pote l' ale.
han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
62 Li te fache nèt sou pèp li a, li kite lènmi touye yo nan lagè.
Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
63 Jenn gason yo mouri nan dife. Jenn fi yo pa jwenn pesonn pou marye ak yo.
Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
64 Tout prèt yo mouri anba kout nepe. Vèv yo pa t' kriye pou yo.
Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
65 Se lè sa a Seyè a leve, tankou si li t'ap leve nan dòmi. Li parèt tankou yon vanyan gason ki anba gwòg li.
Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
66 Li frape lènmi yo, li fè yo kouri. Li fè yo wont pou tout tan.
Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
67 Li voye pitit Jozèf yo jete, li pa t' chwazi branch fanmi Efrayim lan.
Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
68 Li chwazi branch fanmi Jida a pito, ansanm ak mòn Siyon li renmen anpil lan.
Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
69 Se la li bati tanp li a ki pòtre ak kay li nan syèl la. Li fè l' solid tankou latè, pou tout tan.
Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
70 Li te chwazi David, yon moun ki t'ap sèvi l'. Li wete l' dèyè mouton li t'ap okipe yo,
Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
71 dèyè manman mouton ki gen pitit dèyè yo, li fè l' wa sou pitit Jakòb yo. Li mete l' gadò pèp Izrayèl la.
Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
72 David pran swen yo ak tout kè li. Li kondi yo avèk anpil ladrès.
Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
