Sòm 78
1 Se yon chante Asaf. Pèp mwen yo, koute sa m'ap moutre nou! Louvri zòrèy nou pou n' tande sa m'ap di!
En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.
2 Mwen pral pale ak nou, pou m' fè nou konnen sa ki te pase nan tan lontan,
Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;
3 bagay nou te tande nan zòrèy nou, bagay nou tout te konnen, bagay zansèt nou yo te konn rakonte nou.
De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;
4 Nou p'ap kache bagay sa yo pou pitit nou yo pa konnen yo. N'ap fè lwanj Seyè a devan timoun k'ap vini yo. N'ap fè yo konnen jan l' gen pouvwa, jan l' gen fòs, jan li fè gwo mèvèy.
Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna Herrans lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.
5 Li te di pèp Izrayèl la sa pou li fè. Li te bay pitit pitit Jakòb yo kòmandman li yo. Li te mande zansèt nou yo pou yo te moutre pitit yo lalwa Bondye a,
Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;
6 pou timoun ki fenk fèt yo ka konnen l', pou yo menm tou, lè yo grandi, yo ka fè pitit pa yo konnen l'.
På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;
7 Konsa yo menm tou, y'a mete konfyans yo nan Bondye. Yo p'ap bliye sa li te fè. Y'a toujou obeyi kòmandman li yo.
Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;
8 Konsa yo p'ap tankou zansèt yo ki te fè tèt ak Bondye, ki te derefize fè sa li te mande yo fè, ki pa t' janm gen yon konfyans fèm nan Bondye, ki pa t' kenbe pawòl yo ak Bondye.
Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;
9 Pitit Efrayim yo se moun ki konn goumen, ki fò nan tire flèch. Men, yo kouri lè batay mare.
Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.
10 Yo pa t' kenbe kontra Bondye te pase ak yo a. Yo derefize fè sa li te mande yo fè.
De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;
11 Yo fè espre, yo bliye sa li te fè, tout mèvèy li te fè yo wè.
Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.
12 Wi, se devan je zansèt yo Bondye te fè mirak nan peyi Lejip, nan plenn Zoan an.
För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.
13 Li fann lanmè a an de, li fè yo pase nan mitan l'. Li fè dlo yo kanpe dwat tankou miray.
Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.
14 Pou l' moutre yo chemen pou yo pran, lajounen li ba yo yon nwaj, lannwit li ba yo yon dife ki t'ap mache devan yo.
Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.
15 Li fann gwo wòch nan dezè a, li ba yo kont dlo pou yo bwè.
Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;
16 Li fè sous dlo pete nan wòch la, li fè dlo koule tankou dlo larivyè.
Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.
17 Men, yo pa t' sispann fè peche kont Bondye, yo revòlte dèyè Bondye ki anwo nan syèl la, lè yo te nan dezè a.
Likväl syndade de ännu emot honom, och förtörnade den Högsta i öknene;
18 Yo te vle sonde Bondye: yo mande pou l' ba yo manje yo te vle manje a.
Och försökte Gud, i deras hjerta, att de spis beddes till deras själar;
19 Yo pale Bondye mal, yo di: -Eske Bondye ka mete manje sou tab nan mitan dezè sa a?
Och talade emot Gud, och sade: Ja, skulle väl Gud kunna bereda ett bord i öknene?
20 Wi, se vre. Li frape wòch la: Dlo koule kou larivyè. Men, èske li kapab ban nou pen? Eske li ka bay pèp li a vyann?
Si, han hafver väl slagit bergsklippona, att vatten utflöt, och bäcker sig utgåfvo; men huru kan han gifva bröd, och skaffa sino folke kött?
21 Lè Seyè a tande sa, li fè kòlè. Se te tankou yon dife li te limen dèyè pitit Jakòb yo. Li vin ankòlè anpil sou yo,
Då nu Herren det hörde, vardt han upptänd; och eld gick upp i Jacob, och vrede kom öfver Israel;
22 paske yo pa t' gen konfyans nan Bondye, yo pa t' kwè li ta kapab delivre yo.
Att de icke trodde uppå Gud, och hoppades icke uppå hans hjelp.
23 Li pale ak nwaj yo ki anwo nan syèl la, li ba yo lòd pou yo louvri pòt syèl la.
Och han böd skyarna ofvantill, och upplät himmelens dörrar;
24 Li grennen laman sou yo pou yo manje. Li ba yo manje farin ki soti nan syèl la.
Och lät regna Man till dem till mats, och gaf dem himmelsbröd.
25 Se konsa, yo manje manje zanj Bondye yo. Li ba yo manje pou yo manje plen vant yo.
De åto änglabröd; han sände dem mat tillfyllest.
26 Lèfini, li fè yon van lès soufle nan syèl la. Avèk pouvwa li, li fè yon van leve soti nan sid.
Han lät blåsa östanväder under himmelen, och genom sina starkhet upprörde sunnanväder;
27 Li grennen vyann sou yo tankou pousyè. Li fè zwazo soti nan syèl la tonbe atè, tankou sab bò lanmè.
Och lät kött regna uppå dem såsom stoft, och foglar såsom sanden i hafvet;
28 Li fè yo tonbe nan mitan kote yo te rete a, tout bò kay yo.
Och lät dem falla i deras lägre, allestäds der de bodde.
29 Yo tout te manje plen vant yo. Bondye ba yo tou sa yo te anvi.
Då åto de, och vordo för mätte; han lät dem släcka sin lusta.
30 Men, yo pa t' ankò fin manje, yo pa t' ankò fin plen vant yo, manje a te nan bouch yo toujou,
Då de ännu sin lusta icke släckt hade, och de ännu åto deraf,
31 lè Bondye fache sou yo. Li touye pi gwonèg nan mitan yo, li kraze tout jenn gason nan peyi Izrayèl la.
Så kom Guds vrede öfver dem; och drap de yppersta ibland dem, och nederslog de bästa i Israel.
32 Atousa, pèp la donnen pi rèd nan fè peche. Yo pa t' vle kwè nan mirak sa yo.
Men öfver allt detta syndade de ännu mer, och trodde intet uppå hans under.
33 Se konsa, li fè lavi yo disparèt tankou lafimen. Li sezi yo, yo mouri frèt.
Derföre lät han dem dö bort, så att de intet fingo, och måste i deras lifsdagar plågade varda.
34 Li te fè detwa ladan yo mouri. Se lè sa a yo tounen vin jwenn li, yo chanje lavi yo, yo lapriyè nan pye li.
När han drap dem, sökte de honom, och vände sig bittida till Gud;
35 Yo vin chonje se Bondye ki te pwoteksyon yo. Se Bondye anwo nan syèl la ki te delivre yo.
Och tänkte, att Gud är deras tröst, och Gud den Högste deras förlösare;
36 Men, tout bèl pawòl sa yo, se te manti. Tou sa yo t'ap di a, se te pawòl nan bouch.
Och skrymtade för honom med deras mun, och lögo för honom med deras tungo.
37 Yo pa t' sensè avè li, yo pa t' kenbe kontra li te pase ak yo.
Men deras hjerta var icke fast intill honom, och höllo sig icke troliga intill hans förbund.
38 Men, paske Bondye te gen pitye pou yo, li padonnen peche yo, li pa t' touye yo. Anpil fwa menm, li kenbe, li pa t' fè kòlè sou yo. Li pa t' kite kòlè l' tonbe sou yo.
Men han var barmhertig, och förlät missgerningarna, och förgjorde dem icke; och afvände ofta sina vrede, och lät icke alla sina vrede gå.
39 Li chonje se moun yo ye, se pase y'ap pase tankou van k'ap soufle.
Ty han tänkte att de äro kött; ett väder, som bortfar, och kommer intet igen.
40 Men, se pa ni de ni twa fwa yo te leve dèyè li nan dezè a! Se pa ni de ni twa fwa yo te fè l' fè kòlè!
De förtörnade honom ganska ofta i öknene, och bekymrade honom i ödemarkene.
41 Se tout tan yo t'ap tante Seyè a! Se tout tan yo t'ap pwovoke Bondye pèp Izrayèl la, ki yon Bondye apa!
De försökte Gud framgent, och rette den Heliga i Israel.
42 Yo bliye jan li gen pouvwa. Yo bliye lè li te sove yo anba lènmi yo,
De tänkte intet uppå hans hand, den dagen då han förlöste dem ifrå fienderna;
43 lè li te fè gwo mirak ak bèl mèvèy nan peyi Lejip, nan plenn Zoan an.
Såsom han sina tecken gjort hade uti Egypten, och sina under i det landet Zoan.
44 Li fè dlo larivyè yo tounen san. Pesonn pa t' ka bwè dlo sa yo.
Då han deras vatten i blod vände; så att de af deras bäcker icke dricka kunde.
45 Li voye mouchavè sou yo pou devore yo. Li voye krapo pou detwi yo.
Då han ohyro ibland dem sände, som dem åto, och paddor, som dem förderfvade;
46 Li voye krikèt vèt pou manje rekòt yo, chwalbwa pou devore tout jaden yo.
Och gaf deras frukt gräsmatkom, och deras säd gräshoppom.
47 Li touye pye rezen yo ak lagrèl, li touye pye sikomò yo ak fredi.
Då han deras vinträ med hagel förderfvade, och deras mulbärsträ med stort hagel.
48 Li touye tout bèt jaden nan savann yo ak lagrèl, li touye bann mouton yo ak loray.
Då han deras boskap slog med hagel, och deras hjordar med ljungande.
49 Li te ankòlè anpil sou yo, li te move, li te fache. Li fè anpil malè tonbe sou yo. Li voye yon lame zanj pou detwi yo.
Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar, och lät dem härja och förderfva, och skada göra.
50 Li kite kòlè l' pase sou yo, li pa t' sove lavi yo yonn. Li lage yon epidemi ki t'ap fini ak yo.
Då han lät sina vrede gå, och icke skonade deras själom för dödenom, och lät deras boskap dö af pestilentie.
51 Li touye tout premye pitit gason ki nan peyi Lejip la, tout premye pitit gason nan laras Kam lan.
Då han i Egypten allt förstfödt slog, de första arfvingar i Hams hyddom;
52 Lèfini, tankou yon bann mouton, li mennen pèp li ale, li kondi yo nan mitan dezè a.
Och lät sitt folk utdraga såsom får, och förde dem såsom en hjord i öknene.
53 Li mennen yo san danje san malè. Yo pa t' bezwen pè anyen. Men, lanmè a te kouvri tout lènmi yo.
Och han ledde dem säkra, så att de intet fruktade sig; men deras fiendar öfvertäckte hafvet;
54 Li fè yo rive sou fwontyè peyi li te chwazi pou li a, toupre mòn li te pran ak fòs kouraj li a.
Och lät dem komma i sina helga gränsor, till detta berg, hvilket hans högra hand förvärfvat hafver;
55 Li mete lòt nasyon yo deyò pou bay pèp li a plas. Li separe tè a, li bay chak branch fanmi Izrayèl la pa yo. Li kite yo moute kay yo kote lènmi yo te rete.
Och fördref för dem folk, och lät dem utskifta arfvet, och lät Israels slägter bo i deras hyddom.
56 Men, yo kenbe tèt ak Bondye ki gen tout pouvwa a. Yo t'ap wè jouk ki bò li te ye ak yo: Yo pa fè sa li te mande yo fè!
Men de försökte och förtörnade Gud, den Högsta, och höllo intet hans vittnesbörd;
57 Yo pa kenbe pawòl yo. Yo vire do ba li tankou zansèt yo te fè. Yo pati sou move pye, yo mal derape.
Och föllo tillbaka, och föraktade all ting, såsom deras fäder; och höllo intet, såsom en lös båge;
58 Yo fè l' fache paske yo bati tanp pou lòt bondye yo, yo pòte l' fè jalouzi poutèt vye zidòl yo.
Och förtörnade honom med sina höjder, och rette honom med sina afgudar;
59 Bondye fache lè li wè sa. Se konsa li voye pèp Izrayèl la jete.
Och då Gud det hörde, vardt han upptänd, och förkastade Israel svårliga;
60 Li kite kay li te genyen Silo a, kote li t'ap viv pami moun sou latè a.
Så att han lät fara sina boning i Silo, den hyddo, der han ibland menniskor bodde;
61 Li kite lènmi yo pran Bwat Kontra a, ki te garanti pouvwa li ak fòs li nan mitan yo, li kite yo pote l' ale.
Och gaf deras magt uti fängelse, och deras härlighet uti fiendans händer;
62 Li te fache nèt sou pèp li a, li kite lènmi touye yo nan lagè.
Och öfvergaf sitt folk för svärd, och var upptänd emot sitt arf.
63 Jenn gason yo mouri nan dife. Jenn fi yo pa jwenn pesonn pou marye ak yo.
Deras unga män förtärde elden, och deras jungfrur måste ogifta blifva.
64 Tout prèt yo mouri anba kout nepe. Vèv yo pa t' kriye pou yo.
Deras Prester föllo genom svärd, och inga enkor voro, de der gråta skulle.
65 Se lè sa a Seyè a leve, tankou si li t'ap leve nan dòmi. Li parèt tankou yon vanyan gason ki anba gwòg li.
Och Herren vaknade upp, såsom en sofvande, och såsom en stark glad är, den ifrå vin kommer;
66 Li frape lènmi yo, li fè yo kouri. Li fè yo wont pou tout tan.
Och slog sina fiendar baktill, och hängde en evig skam uppå dem;
67 Li voye pitit Jozèf yo jete, li pa t' chwazi branch fanmi Efrayim lan.
Och förkastade Josephs hyddo, och utvalde icke Ephraims slägte;
68 Li chwazi branch fanmi Jida a pito, ansanm ak mòn Siyon li renmen anpil lan.
Utan utvalde Juda slägte, det berget Zion, som han älskade;
69 Se la li bati tanp li a ki pòtre ak kay li nan syèl la. Li fè l' solid tankou latè, pou tout tan.
Och byggde sin helgedom högt, såsom ett land det evinnerliga fast stå skall;
70 Li te chwazi David, yon moun ki t'ap sèvi l'. Li wete l' dèyè mouton li t'ap okipe yo,
Och utvalde sin tjenare David, och tog honom utu fårahusen.
71 dèyè manman mouton ki gen pitit dèyè yo, li fè l' wa sou pitit Jakòb yo. Li mete l' gadò pèp Izrayèl la.
Ifrå de däggande får hemtade han honom, att han hans folk Jacob föda skulle, och hans arf Israel.
72 David pran swen yo ak tout kè li. Li kondi yo avèk anpil ladrès.
Och han födde dem också med all trohet, och regerade dem med all flit.
