Sòm 44

1 Pou chèf sanba yo. Se yonn nan chante pitit Kore yo. Bondye, nou te tande ak zòrèy nou tout gwo bagay ou te fè nan tan lontan. Wi, granmoun nou yo te rakonte nou tou sa ou te fè pou yo nan tan lontan.

En undervisning Korah barnas, till att föresjunga. Gud, vi hafve med våra öron hört, våre fäder hafva det förtäljt oss, hvad du i deras dagar gjort hafver fordom.

2 Yo di nou se avèk fòs kouraj ou ou te chase moun lòt nasyon yo, pou ou te kapab tabli yo nan peyi a. Yo di nou jan ou te maltrete anpil lòt nasyon pou ou te ka fè plas pou zansèt nou yo.

Du hafver med dine hand fördrifvit Hedningarna; men dem hafver du insatt. Du hafver förderfvat folken; men dem hafver du utvidgat.

3 Se pa t' avèk nepe pèp ou a te pran peyi a, se pa t' fòs ponyèt yo ki te fè yo genyen batay la. Men, se te pouvwa ou ak fòs ponyèt pa ou ki te penmèt yo fè tou sa. Ou te la avèk yo pou ba yo kouraj. Ou te fè tou sa paske ou renmen yo.

Ty de hafva icke intagit landet genom sitt svärd, och deras arm halp dem intet; utan din högra hand, din arm och ditt ansigtes ljus; ty du hade ett behag till dem.

4 Se ou ki wa mwen, se ou ki Bondye mwen. Fè pitit Jakòb yo jwenn delivrans.

Gud, du äst den samme min Konung, som Jacob hjelp tillsäger.

5 Avèk pouvwa ou, nou kilbite lènmi nou yo. Avèk ou menm ki la avèk nou an, n'ap kraze moun ki leve dèyè nou yo.

Igenom dig skole vi nederslå våra fiendar. I ditt Namn vilje vi undertrampa dem som sig emot oss sätta.

6 Mwen p'ap mete konfyans mwen nan banza. Se pa nepe m' ki pou delivre m'.

Ty Jag förlåter mig icke uppå min båga, och mitt svärd kan intet hjelpa mig;

7 Se ou menm ki te delivre nou anba lènmi nou yo. Ou fè moun ki pa t' vle wè nou yo wont.

Utan du hjelper oss ifrå våra fiendar, och gör dem till skam, som hata oss.

8 Se chak jou n'ap fè lwanj ou. Se tout tan n'ap nonmen non ou, n'ap di ou mèsi.

Vi vilje dagliga berömma oss af Gudi, och tacka dino Namne evinnerliga. (Sela)

9 Men koulye a, Bondye, ou vire do ban nou, ou fè nou pran wont, ou pa soti ansanm avèk lame nou yo ankò.

Hvi bortdrifver du då nu oss, och låter oss till skam varda; och drager icke ut i vårom här?

10 Ou fè nou kouri devan lènmi nou yo. Moun ki pa vle wè nou yo ap piye nou alèz.

Du låter oss fly för våra fiendar, att de, som oss hata, skola beröfva oss.

11 Ou lage nou tankou mouton y'ap mennen labatwa. Ou gaye nou nan mitan tout lòt peyi yo.

Du låter uppäta oss såsom får, och förströr oss ibland Hedningarna.

12 Ou vann pèp ou a pou gremesi, ou pa fè okenn benefis sou li.

Du säljer ditt folk förgäfves, och tager der intet före.

13 Ou fè nasyon ki bò kote nou yo ap pase nou nan betiz Wi, yo tout ap lonje dwèt sou nou, y'ap pase nou nan rizib.

Du gör oss till smälek vårom grannom; till spott och hån dem som omkring oss äro.

14 Ou fè tout lòt nasyon yo ap bay istwa sou nou. Kou yo wè nou, y'ap fè siy sou nou.

Du gör oss till ett ordspråk ibland Hedningarna, och att folken rista hufvudet öfver oss.

15 -(we vèsè pwochen)

Dagliga är min smälek för mig, och mitt ansigte är fullt med skam;

16 Lè m' tande moun k'ap joure m' yo, moun k'ap vekse m' yo, mwen pa ka gade yo nan je. Lè m' devan lènmi ak moun ki pa vle wè m' yo, lawont fè m' bouche figi m'.

Att jag måste de försmädare och lastare höra, och fienderna och de hämndgiruga se.

17 Wi, tout malè sa yo rive nou, men, nou pa janm bliye ou. Nou pa t' manke anyen nan kontra ou fè avèk nou an.

Allt detta är öfver oss kommet, och vi hafve dock intet förgätit dig, eller otroliga i ditt förbund handlat.

18 Nou pa janm vire do ba ou, nou pa janm kite chemen ou mete devan nou an.

Vårt hjerta är icke affallet, eller vår gång viken ifrå din väg;

19 Men ou menm, ki jan ou fè lage nou konsa san sekou nan mitan bèt nan bwa yo? Ou kite nou konsa kote ki fè nwa anpil la.

Att du så sönderslår oss ibland drakar, och öfvertäcker oss med mörker.

20 Si nou te bliye rele Bondye nou an, si nou te lapriyè yon lòt bondye,

Om vi vår Guds Namn förgätit hade, och våra händer upplyft till en främmande Gud;

21 èske Bondye pa ta konn sa, li menm ki konn sekrè ki nan kè tout moun?

Det kunde Gud väl finna. Nu känner han ju vår hjertans grund.

22 Men, se poutèt ou tout tan yo soti pou touye nou. Yo gade nou tankou mouton y'ap pare pou labatwa.

Ty vi varde ju dagliga för dina skull dräpne, och äro räknade såsom slagtefår.

23 Louvri je ou, Seyè. Poukisa w'ap dòmi konsa? Leve non. Pa voye nou jete nèt!

Uppväck dig, Herre; hvi sofver du? Vaka upp, och bortdrif oss icke med allo.

24 Poukisa ou vire do ban nou konsa? Poukisa ou bliye anba ki tray nou ye, jan y'ap peze nou?

Hvi fördöljer du ditt ansigte; och förgäter vårt elände och tvång?

25 Nou tonbe san fòs nan pousyè a. Nou kouche sou vant atè plat.

Ty vår själ är nederböjd till jordena; vår buk låder vid jordena.

26 Leve non. vin pote nou sekou! Jan ou renmen nou sa, vin delivre nou non!

Statt upp, hjelp oss, och förlös oss, för dina godhets skull.